Att se vad alla sett och hört

Det finns många exempel i skoldebatten på teman som, kunskapskrisen och postmoderna läroplaner, digitalisering och mobilförbud eller disciplin och arbetsro, som mest är tyckande och åsikter. Ofta är det politiska åsikter utan något reellt underlag, utan bara politiskt korrekt tyckande, som blir en förenklad sanning, då de upprepas som olika mantran.

Flera i skolan kan uppleva att forskningen, som ska påvisa det verkliga, har svårt att nå ”klassrumsgolven”. Många gånger säger lärarna att forskningen är för teoretisk och ibland svår att omvandla i praktiskt handlande. Man kan fundera på var problemet finns, hos forskarna eller hos lärarna. En tes som ofta anges är att forskarna tittar på skolan ”uppifrån”, medan lärarna inte har detta perspektiv. Men det finns en tredje part som deltar med sitt tyckande och sina åsikter som komplicerar det hela.

Bilder www.google.com

Det inte bara forskare och lärare som är inblandade, utan också politiker, olika skribenter och andra förståsigpåare som driver en allmän skoldebatt.

Forskningens hinder
Gunnlaugur Magnússon är docent i pedagogik vid Uppsala universitet och forskare vid Universitetet i Oslo.  Han säger följande

”Som forskare har man ofta känt ett mått av desperation kring skoldebatten då den ofta förts utifrån knepiga eller felaktiga premisser med argumentation grundad i myter och retoriska knep och med hemsnickrade lösningar på problem vars existens är tveksam”. (Magnússon 2019).

Att vem som helst kan tycka om skolan och ventilera sina åsikter, kan bli ett hinder för att implementera forskning, då ”höga röster” ofta får genomslagskraft och ibland underkänner forskningsresultaten också utan att referera till något.

Emotionellt stöd ingångsporten
Det finns dock forskning som är gripbar och som visat sig framgångsrik. Men för att läraren ska lyckas skapa en bra arbetsmiljö krävs en positiv grundstämning i klassrummet, det som forskarna kallar emotionellt stöd.

Framgångsfaktorer
Forskning har visat att det finns tre framgångsfaktorer som leder till att elever går vidare till akademisk utbildning, och dessutom motverkas mobbning och disciplinproblem.
Internationell forskning har visat att det finns tre framgångsfaktorer för bra klassrumsledarskap:

1.     Det ska vara ett positivt klimat i klassrummet och lärare och elever ska känna varandra väl.

2.     Läraren ska organisera arbetet effektivt så att så mycket tid som möjligt går till lärande.

3.     Själva inlärningen ska fokusera på att utveckla elevernas förmåga att tänka.
(The Elementary School Journal)

Metoden
En utmärkande del finns, Läraren ska i hög grad verka för diskussioner i klassrummet för att utveckla elevernas eget tänkande, och alltså inte fokusera på innantillinlärning. Detta är en av de bärande faktorerna i forskningsansatsen. Detta stöds av ett flertal studier bland annat i Norge.

 Källor

Magnússon G (2019)  Populism och paranoia i den svenska skoldebatten

Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställningar Finland (2021) Främja studiero i klassrummet

The Elementary School Journal Teaching through Interaktion” Tre faktorer för ett gott klassrumsledarskap”.

Øvrebo J (2018)  "Utveckla elevernas förmåga att tänka”