Ny läroplan – ny skola, eller...?

Erfarenheten av läroplaner är att de skrivna orden och meningarna ska tolkas av lärare och kollegier. Man måste komma fram till konsensus och sedan genomföra detta. Man tror kanske inte alltid att en ny läroplan ändrar något i grunden. Det är förstås många andra saker som spelar in, som bristen på behöriga lärare. Inte heller kan man bortse från det stora antal vikarier som verkar i skolan. Jag menar också att det är svårt att få en radikal förändring av skolan, när den i grunden har sina rötter i partipolitiken och blir därmed lätt ”politiskt mode”.

”Politiker vistas alldeles för sällan i skolans klassrum och korridorer, vilket gör att många av deras skolpolitiska idéer och förslag inte är grundade i den verklighet de vill förändra. Vill de på riktigt förstå elevernas och pedagogernas vardag – och komplexiteten i skolans uppdrag – behöver de tillbringa fler dagar i skolan. Bara så kan en samsyn skapas som för skolan framåt” (Frykman 2022)

Bilder www.google.com

Vad tillför ny läroplan?
Forskningsresultat visar återkommande att lärare, till och med på en och samma skola, kommer att undervisa på olika sätt, även om de säger sig arbeta utifrån en och samma läroplan. Möjligheterna hamnar förstås i ”knät” på den enskilde läraren, där lärarens erfarenhet och vision fäller avgörandet och möjligheterna att arbeta efter en ny läroplan.

”Lärare gör olika val och prioriteringar av vad de ska upp i undervisningen, lägga emfas vid, vad de hinner med och hur de tolkar sitt uppdrag. Lärare översätter läroplanens mål baserat på hur de förstår innehållet, på eleverna som de möter och utifrån de olika lokala villkoren, inte minst vad ”som sitter i väggarna”, institutionella normer och rutiner”. (Sundberg 2022)

Andra påverkansfaktorer
Påverkansfaktorer som ledarskap, klassrumsklimat, samtals- och interaktionsmönster, men också påverkan av normer och rutiner i klassrummet blir ibland utslagsgivande.  Detta inverkar i förlängningen på hur eleverna lär sig och inte alltid följer det läroplanens intentioner. Det betyder förstås inte att lärare ”struntar” i  läroplaner, men kan se svårigheter att förstå och uppfylla dem och att samtidigt möta eleverna.

Vad har lärarna gjort i alla år?
Ibland blir man häpen över saker som skolmyndigheter tror pågår ute i skolorna. En sammanfattande mening om betyg blir intressant i skolverkets skrivning om den nya läroplanen. ”Betygskriterierna och kriterierna för bedömning av kunskaper är mindre detaljerade och öppnar för varierade bedömningssituationer”. Det intressanta är orden ”öppnar för varierade bedömningssituationer”. Hur kan mindre detaljerade betygskriterier öppna för mera varierande betygssituationer? Ska nu lärarna lägga till sina egna?

Kritiken tidigare har varit att motverka ”ovidkommande” betygskriterier för att motverka godtycke. Här finns ju en förändring hur man ser på betyg och betygsättning. Intressant i sammanhanget är att c:a 1/3 av lärare inte får sätta betyg. Det ska ske genom medverkan av behöriga lärare, som kanske inte undervisat i klassen en enda lektion. Detta menar jag är ett större problem än lite ändring av innehållet i styrdokumenten

  Källor

Frykman O (2022) Politiker förstår inte komplexiteten i skolans uppdrag
Sundberg D (2022) Kommer nya läroplaner förändra något i skola och undervisning?
Skolverket (2022) Ny läroplan