Bättre sent än aldrig eller ...

 Återpublicering!

Många lärare har börjat tappa tålamodet med "upprustningen" av skolan och skolans möjligheter. Nu ska man äntligen försöka sjösätta en nationell plan för Ikt -kompetens, "SkolDigiplan".

Äntligen säger jag efter 20 förlorade år, då man utelämnat lärarna i stora delar att klara sig själva. Kommunerna har ändå svarat upp med att anskaffa digitala hjälpmedel. på ett förtjänstfullt sätt.  Att skapa en nationell digitalplan (skolDigiplan" skiljer sig från många andra planer som är "statiska", dvs de kan användas över tid med samma innehåll.

Som jag ser det kommer en Ikt-plan att omfatta flera olika delar, först en nationell beskrivning av innehåll och ambitioner, sedan handfast lärarmaterial och utbildning. Planen är skissad att vara klar 2022, men då ser verkligheten helt annorlunda ut på It-området än det man kommer att beskriva i början. Man tagit 4-5 år på sig för denna plan. Problemet med It om man säger så, är att  utveckling och inriktning sker med rasande fart.

Bilder www.google.com

Man vet redan sedan tidigare att utbildningen av lärarna blir den stora utmaningen, då den är en flaskhals fram till eleverna. Jag menar att man måste satsa tidigt på lärarna och deras "grundläggande" hantering av de digitala resurserna medan man arbetar färdigt med överbyggnaden. Gör man inte det så blir det inte 5 år utan lätt 7-8 år innan satsningen kommer eleverna till del fullt ut.

Skolverket avvecklade Ikt - möjligheter för lärarna
Skolverket har genom att slå på trumman när det gäller digitalisering tidigare utan att själva inverka annat än marginellt och lovat mer än man kunnat infria. Jo man agerade med kraft när man skulle avveckla PIM, en praktisk onlinelärarutbildning för att kunna arbete i klassgrupper med It. Man avvecklade också, it-kurser, it-material och tips som fanns i Multimediabyråns samlingar. Om man visat denna kraft när det gäller "utveckling" så hade lärarna redan nu haft bättre möjligheter. 

Att avveckla två funktionella källor för lärares egenutbildning visar på nivån  och framtidsplaneringen i Skolverket. I stället skulle man uppdaterat utbildningarna över tid. Man använder funktionen utveckling genom avveckling, på sedvanligt maner på gränsen till sagans värld. Snipp, snapp, snut, så var denna sagan slut heter det ju, risken är stor även här.

Nu ska man vara på gång igen på sedvanligt byråkratiskt sätt som gränser till att göra om alla misstag en gång till menar jag. Man angriper denna ansats som alla tidigare, genom toppstyrning. Vi har ItIs i färskt minne, en koloss på lerfötter som sakta lade sig ner och dö. Den skulle både varit en injektion i pedagogiskt syfte och digitalt syfte. Nu syns inte spåren ens "i sanden". Rätt använd hade man alla möjligheter då lärarna till och med hade eget arbetsredskap redan för 15-20 år sedan. 

Risken att man återupprepar sig nu med denna satsning som ska vara klar 2022. Först ska man mangla sig igenom överbyggnaden, dvs Skolverket, SKR med flera ska gnugga sina huvuden, och sist kommer lärarna in för handfast utbildning.

"Sveriges Kommuner och regioner leder arbetet med att ta fram en nationell handlingsplan för att förverkliga digitaliseringsstrategin. Skolverket har en central roll i detta projekt. Bland annat ingår Skolverkets generaldirektör i projektets styrgrupp och andra av Skolverkets medarbetare ingår i projektledning och som referenspersoner. Handlingsplanen ska i bred samverkan med olika aktörer lyfta fram de olika initiativ och aktiviteter som behövs för att nå strategins satta mål 2022. En rapport ska lämnas till regeringen i mars 2019". (Skolverket)

Man har denna gång dock ställt konkreta frågeställningar som riktar sig till de som ska utföra arbetet med digitala hjälpmedel. Detta måste dock säkert bottnas i en forskningsansats för att utreda nyttan och inriktningen.

Som jag ser det måste man arbeta på flera plan samtidigt, där lärarna tidigt får initiera sina nuvarande svårigheter. Starta projektgrupper som arbetar med olika fält inom den digitala tekniken. Man måste skapa nya online-resurser typ PIM och Multimediabyrån, där lärare kan börja utbilda sig från den nivå som de nu står på. Med erfarenhet av PIM, så vet jag värdet av att skaffa sig teoretisk kunskap och att arbeta praktiskt enl "learning by doing"., både i arbetet och på kammaren. För att kunna snabba upp processen måste lärarna vara "grundutbildade" i Ikt-tekniken när den nationella planen ska falla ut. Det räcker alltså inte med att ett fåtal är duktiga på Ikt-tekniken utan nu måste alla bli det.