Väpnat våld i skolan – det händer inte här?

Skolskjutningarna fortsätter på allt fler håll. Problemet är att oftast är det enskilda gärningsmän som ibland hamnar ”under radarn”. På ett flertal skolor har man tränat åtgärder samtidigt, då man gjort de utrymningsövningar vid brand, som man ska göra, allt för att se det som en ”paketåtgärd” vid fara.

Sverige har haft våldssituationer redan nu av olika grad i skolor. Steget till en massaker är inte långt. Vi i Sverige kan inte tro att vi ska stå utanför sådana situationer.

Varningssignaler finns ofta om man ser dem

”Skolledningen i varje skola måste bli uppmärksam på fenomenet. De måste ha kunskap och en strategisk plan och struktur för att arbeta med att fånga upp elever i riskzonen. Det är skolans ansvar. Från polisen kommer vi in i ett senare skede. När hoten har blivit en brottsmisstanke. Då har vi ett delat ansvar”, säger Anders Björneberg (Polistidningen)

Bilder www.google.com

 En skolmassaker är oftast ett utökat självmord.

– Handlingen är oftast väl planerad, ibland sedan flera år.

– Ett flertal av gärningsmännen har haft allvarliga depressioner och/eller genomfört självmordsförsök.

– Många gärningsmän har upplevt mobbning eller känt ett starkt utanförskap.

– I en majoritet av fallen har gärningsmannen på något sätt meddelat minst en annan person att han planerar genomföra ett våldsdåd. Ibland har gärningsmannen skrivit om sina planer på nätet, i en skoluppsats, dagbok eller sångtext. Gärningsmännen i Columbine hade till exempel gjort en film om en liknande massaker.

– Det går inte att göra någon ”gärningsmannaprofil” för att förutsäga vilka som kan genomföra dåd av den här typen. Istället måste skolpersonal få kunskap och lära sig att tolka signaler och varningstecken från ungdomar i farozonen.

Skolverket har anvisningar

Varje situation av väpnat våld i skolan, förskolan eller vuxenutbildningen är unik. De förslag till åtgärder som vi förmedlar är sådana som ibland visat sig fungera, men det finns ingen åtgärd som fungerar i alla situationer.

Inrymning

Inrymning innebär att barn, elever och personal stänger in sig i rum eller salar. Genom att låsa dörren och/eller barrikadera den blir det svårare för en gärningsperson att komma in.

Utrymning

Utrymning innebär att barn, elever och personal lämnar lokalerna för att söka skydd. Utrymning kan vara en lämplig metod när byggnaden av någon anledning inte ger bästa skyddet. Utrymning bygger på bedömningen att gärningspersonen inte upptäcker de barn, elever och den personal som flyr bort från skolan eller förskolan.

Utestängning

Ytterligare en metod som kan användas under vissa omständigheter är att stänga ute gärningspersoner från hela byggnaden. När det väpnade våldet pågår på gården, då kan det vara effektivt att stänga dörrar till byggnaden, hålla barn, elever och personal inomhus medan gärningspersonerna utestängs. Det är viktigt att inga barn och elever utestängs ihop med gärningspersoner.

Slutord
Det är viktigt att planera och att träna om våldet ”kommer”. Jag som mångårig lärare trodde aldrig att jag skulle behöva skriva något sådant här. Men man säger ju ofta att tiderna förändras och med detta måste tankesättet ändras.

Ingen vill att man inte förberett sig, att bara rycka på axlarna och tro på ”gudskelov” och låtsas om ingenting ger inget skydd. Som skolledare och lärare skulle det vara förödande om något hände elever och personal. Om man struntat i att ta in tanken om möjligheten, då går det inte att reparera i efterhand..

 Källor

BRÅ Grövre våld i skolan (Brå Rapport 2009:6) – finns på www.bra.se

Polistidningen.se

Skolverket