Kastar staten pengarna i sjön?

En mycket lång diskussion om skolans utveckling, för att inte säga evig, böljar fram dagligen. Många skribenter och forskare har haft synpunkter på hur de så kallade skolutvecklingsprojekten bedrivits.

”Staten driven genom Skolverket skolutvecklingsprogram för enorma summor, där modellerna ofta formas som top-down ansatser. Arne Engström menar att modellerna sällan leder till önskade resultat och att man behöver tänka om kring skolutveckling i Sverige”. (Gunnlaugur Magnusson 2022)

Hundratals miljoner har genom åren satsats av staten för att utveckla skolors verksamhet. Trots detta är det svårt att se några påtagliga effekter på elevernas prestationer, anser jag. Det ena projektet efter det andra, som ska lösa skolans ”problem” med elevprestationerna i fokus initieras. Jag menar att mycket misslyckas för att man betraktar skolan uppifrån och försöker med denna syn förändra allt på en gång.

Bilder www.google.com

”Genom åren har olika alternativa bottom up-ansatser presenterats, dvs skolansatser från klassrumsgolven, såsom ”Framgångsrika skolor” (Grosin), ”Frirumsmodellen” (Berg) och ”Problembaserad skolutveckling” (Scherp), men något större genomslag har de inte fått. Det finns en ideologisk kritik av effektivisering och skolutveckling” rent allmänt. (Engström 2022)

Lösningarna?
Jag kan få för mig att olika exempel av denna typ ska legitimera att lösningen på skolans problem ligger hos skolan själv. Det är ju en bekväm åsikt att ha ovanifrån.
Men trots detta är de flesta ansatser initierade med ett top-bottenperspektiv, dvs Skolverkets syn är den som råder när det gäller skolutvecklingen och den ska införas överallt, menar jag.

Forskarna Håkanson och Sundberg (2016) ger tips på läsning:
”Behöver svensk skola förändras – och i så fall hur? För den som vill ta sig an skolutveckling på vetenskaplig grund sammanfattar boken ”Utmärkt skolutveckling” de viktigaste slutsatserna från internationell skolforskning och visar på betydelsefulla framgångsfaktorer. Skolans skyldighet att enligt skollagen bedriva systematiskt kvalitetsarbete är ofta klämt mellan krav på höjda resultat och skolförbättring inom hela läroplanens område”. (Håkanson & Sundberg 2016)

Min erfarenhet är att man som verksam i klassrummet endast kan  få en inkörsport till lokal skolutveckling, som jag menar ibland fungerar. Men att tro att man uppifrån ska kunna genomföra skolutveckling som ”passar överallt” är nog att tro för mycket. I den meningen kan lokala initiativ visa vägen för andra, men då omformat till egen verklighet. Att tro att Skolverket presenterar ”skräddarsydda” ansatser är att ha en övertro, säger min erfarenhet

Regional skolledarnärvaro
Jag som varit verksam ett tag i skolan saknar de tidigare Länsskolnämnderna, som hade ett mera lokalt perspektiv på skolorna i närområdet. De kunde på ett helt annat sätt möta de lokala behoven, genom insatser, utvärderingar mm. Att "fjärrstyra" skolorna från Stockholm fungerar inte och har aldrig gjort det heller. Skillnader från förr var när SÖ som hade ett tvingande ramverk som både gällde insatser och medel, som ofta "ringade in" problemen. Naturligtvis fanns det brister även då men medelstilldelningen var mycket klarare, minns jag.

Bristande utvärdering
”Det är sällan som de stora skolutvecklingsprogrammen har utvärderats mer systematiskt. Ett exempel är ”Matematiklyftet”, vars uttalade syfte var att öka måluppfyllelsen. Eleverna skulle prestera bättre i matematik, fler elever skulle få ett godkänt betyg. Ingen vet om det faktiskt har skett sedan satsningen avslutades, trots miljonrullningen. Det finns inget i provstatistiken som ger stöd för att elever skulle ha blivit bättre”. (Engström 2022)

I ovanstående text sätts fingern på det viktigaste. Man bortser ofta från utvärderingen, eller i alla fall till förmån för någon översiktlig snabb utvärdering för att pliktskyldigt göra något. Ofta skyndar man vidare till nästa projekt. Vilket gör att viktiga erfarenheter inte dokumenteras och faller i glömska.

Lärdomen
En kollega sa till mig som nybliven lärare, ”att ta reda vad som hänt i lärsituationen, där utvärderingen är det viktigaste momentet för framgång, får inte fuskas bort”. Om man inte vet vad som hänt på djupet, hur ska man annars kunna gå vidare på den framgångsrika vägen? Skolverket har, enligt min mening, mycket att hämta i denna lärdom, åtminstone vad det verkar utåt.

 

Källor

Engström A 2022), Statens skolutvecklingsinsatser fungerar inte (Artikel)

Håkansson J. & Sundberg D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och mål-uppfyllelse.

Skolinspektionen (2019). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Skolverket, ”skolutveckling”