Den tredje delen i samverkansavtalet om skolan handlar bland annat om lärarnas möjligheter. Man tar upp minskning av administrativ börda, utveckling av lärarutbildningen, regler om kränkande behandling, övrig personal i skolan mm
Utveckla lärarutbildningen
För att höja läraryrkets status och attraktivitet höjs antagningskraven till
lärarutbildningen samtidigt som utbildningsinnehållet reformeras med ökat fokus
på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik.
Flera akademiker som bytt bana
Arbetet med att få fler akademiker att byta spår till lärare mitt i livet
skalas upp. Ämneslärarutbildningen koncentreras till de högst rankade
lärosätena inom respektive område.
Minska lärarnas administrativa börda
En bred regelöversyn görs för att lämna förslag på hur mer av lärarnas
arbetstid kan frigöras till planering, kvalitetssäkring och undervisning. Bland
annat ska skollagens långtgående krav på den elevnära dokumentationen
begränsas, t.ex. vad avser kraven på individuella utvecklingsplaner.
Regler om kränkande behandling
Skollagens regler om arbetet mot kränkande behandling ses över för att minska
skolpersonalens administrativa börda utan att sänka ambitionerna i arbetet mot
kränkningar.
Avlasta lärarna genom övrig personal
Det bör underlättas med ytterligare övrig personal i skolan för att avlasta
lärarna i deras undervisande uppdrag, till exempel särskilt anställda mentorer
liksom speciallärare och elevhälsa.
Utveckla lärares karriärmöjligheter
Utveckla lärarrollen Karriärtjänstreformen, som möjliggör att skickliga lärare
ska kunna bli förstelärare och att fler lektorer ska kunna anställas i skolan,
bör utvecklas och tillvaratas.
Kompetensutbildning
Satsningar görs för vidareutbildning i ämneskunskap, men också i t.ex.
ledarskap och konflikthantering för att stärka lärarnas ledarskap i
klassrummet. Gör lärarrollen mer attraktiv på de mest krävande skolorna.
Inte mycket nytt
Flera av de ovanstående punkterna är inget nytt på skolhimlen, som lärares karriärmöjligheter, övrig personal i skolan och minskning av administrativ börda. Jag ser arbetet med att reformera lärarutbildning som kräver tid. Vis av skadan vet jag att sådana förändringar tar avsevärd tid och dessutom ännu mera tid för implementering av resultatet i skolan.
Som sammanfattning av de tre delarna av Tidöavtalet som jag presenterat, så är gemensamt för alla att de är ambitiösa men kommer att kräva avsevärd tid. Det finns dock ett antal vaga formuleringar som "bör", "görs"," ses över", som indikerar detta.
Högre krav utan lönelyft
Det som sticker ut är att höja kraven i lärarutbildningen och på så sätt få flera lärare? Visst är det viktigt med en kvalitativ lärarutbildning för utveckling av skolan. Men hur ska det gå till utan att "annonsera" bättre arbetsvillkor, status och löner. Detta blir en svår nöt att knäcka, då man t ex inte är beredd att höja lönerna för alla för detta syfte. Notan blir alldeles för stor i en personaltät organisation. Man kommer säkert i fortsättningen att belöna några få, som tidigare.
Källor
Ekonomistas, nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen,
2010
https://ekonomistas.se/2010/12/17/varfor-kommunerna-inte-hojer-lararnas-loner/
Tidöavtalet "Skola"


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.