Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan?

Den här frågan har många lärare och rektorer ställt sig genom åren. Även inom skolpolitiken finns det och har funnits olika ingångsvägar i denna fråga.

”Skolan är svårstyrd och framgångsrika skolsystem bygger på en hög grad av professionell autonomi. Sådan autonomi öppnar dock för missbruk som konkurrens och valfrihet på grund av informationsproblem och skolans uttalade samhällsmål knappast kan motverka. En neutral hållning inför utförarens motiv ökar därför behovet av en hårt reglerad och standardiserad skola. Detta löper stor risk att både sänka kvaliteten och minska den faktiska valfriheten. Det kan därför vara önskvärt att styra mot skolägare som primärt är kvalitets- snarare än vinstmotiverade”. (Jonas Vlachos, docent vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och vid Institutet för Näringslivsforskning)

Personlig styrning av verksamheten
Man har i diskussionen framfört ett centralt problem med marknadsstyrning att det inte alltid ligger i samhällets intresse att låta individens beslut bli vägledande för verksamheten. Man säger till och med att det är exempelvis knappast önskvärt att elever med låg ambitionsnivå inte har alla möjligheter för sin utbildning.

Bilder www.google.com

Debattörer menar att i praktiken finns dock betydande hinder för en välfungerande skolmarknad. Ett mer fundamentalt problem med marknadsmekanismen är att den, när den fungerar väl, verkar genom att föra över resurser från elever på dåligt fungerande skolor till elever på välfungerande skolor.

Likvärdighet
Här finns bakgrunden i diskussionen om likvärdighet och kunskap i den nuvarande debatten. Skolverket har med statsbidrag dock ökat möjligheten till att ta åt sig denna. Detta känns ändå för mig lite som ”konstgjord andning” då man måste sätta till medel för att införliva dessa möjligheter. De bör ju vara inbyggda i skolsystemet från början. Här har vi de uttalade krav på att förstatliga skolan när man ser att detta inte fungerar.

Vad kan vi säga om kvaliteten på skolmarknaden?
”Informationsproblem, konflikt mellan individ- och samhällsmål och förekomsten av lokala monopol innebär att det finns uppenbara hinder för en välfungerande skolmarknad. Det kanske tydligaste empiriska belägget för att skolmarknaden inte fungerar helt tillfredsställande är att svagpresterande skolor lever vidare trots möjligheten att välja bort dem. Att lågpresterande skolor inte slås ut kan bero på att familjerna uppskattar skolor trots att de erbjuder en lågkvalitativ utbildning, att de inte förstår att utbildningen är av låg kvalitet eller att privata alternativ inte finner det lönsamt att erbjuda dessa elever utbildning”. (Jonas Vlachos)

Många bedömare menar att friskolereformen skapar en ojämlik skolsituation, genom att den inbjuder till att välja delar som inte alla skolor kan leva upp till. Ibland väljer föräldrar ändå skolor av bekvämlighet, trots att de har stora problem med kvaliteten. Men oftare ser många förväntade möjligheter i friskolorna.

Utdrag från en skolrapport Stockholm stad:

”Litteraturen om likvärdighet i skolan, elevprestationer och varför det uppstår skillnader mellan olika skolor är omfattande och analyserna riktar sig ofta in på frågor om boendesegregation, föräldrarnas socioekonomiska status och migrationsbakgrund, valfrihetens konsekvenser, resursernas allokering, individuell motivation, kön, peer-effekter, (Lära från klasskamrater) lärarnas kompetenser, rektorernas ledarskap, skolkultur, ungdomskultur och populär kultur, profileringar, stöd hemifrån och under de senaste åren även digitalisering”. (Bunar 2015)

Elevsammansättningen, hur den skapas på en skola, och vilka effekter den har för skolornas sammanlagda och elevernas individuella prestationer är en viktig beståndsdel av en bredare diskussion om likvärdigheten i skolan. Frågan är om man ska konstatera faktum eller om man ska möta detta i en utvecklande dialog.

Bunar säger i sin rapport att ambitionen med rapporten inte är att erbjuda en fullständig genomgång av den omfattande litteraturen. Det är snarare att ge en inblick i det aktuella kunskapsläget med några exemplifierande och inte minst inspirerande nedslag i vad och hur man forskat på, analyserats, diskuterats och gjorts. Detta är en förutsättning att kunna driva utvecklingen framåt, anser jag.

Syftet med friskolereformen var ideologiskt för att öka valfriheten, men genom marknadskrafternas inverkan finns nu också det fokuserade vinstkravet, som i debatten blivit det överordnade målet, menar många. Det ska sägas att det finns friskolor som inte har detta krav uttalat. Så friskoledebatten är inte så enkel.

 Till rapporten

Källor

Bunar N 2015 Stockholms univeritet Elevsammansattning-klyftor-och-likvardighet-i-skolan-underlagsrapport.pdf (start.stockholm)

Vlachos J Näringslivsforskning Är vinst och konkurrens en bra modell för skolan? jonas.vlachos@ ne.su.se

Skolverket Statsbidrag för likvärdighet och kunskapsutveckling