Är de nationella proven en rikslikare?

 Nationella prov är prov utfärdade av Skolverket till stöd för likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning i Sverige. Nationella prov infördes 1997 i åk 9, 2008 i åk 3, och 2011 i åk 6. Tidigare kallades proven centrala prov och standardprov. Nationella prov utförs i åk 3, 6 och 9 samt på gymnasiet, i ämnena svenska, engelska och matematik, samt, i åk 9, i SO, NO och moderna språk. Resultaten på de nationella proven ska tas i särskilt beaktande vid betygssättning, säger Skolverket.

Från och med 2019 ska resultat på nationella prov särskilt beaktas vid betygssättningen i skolan. Anledningen till detta är, enligt Skolverket, att proven är ”välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen” (Skolverkets nya allmänna råd, 2018). Många lärare är dock av en annan åsikt, anser jag.

”De prov som Skolverket använder för att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygsättning i skolan, stämmer helt enkelt inte överens med hur lärare ska göra vid betygsättning utifrån läroplanens kunskapskrav. På de nationella proven vägs provpoäng samman för att sedan bli till ett provbetyg utifrån fastställda gränser, vilket strider mot direktiven i gällande regelverk”. (Dagens samhälle 2019)

Bilder www.google.com

Flera skolskribenter menar att de nationella proven inte följer skollagen. De prov som Skolverket använder för att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygsättning i skolan, stämmer helt enkelt inte överens med hur lärare ska göra vid betygsättning utifrån läroplanens kunskapskrav.

Skollagen
I skollagen står att ”betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas” (kap 3 16 §) och när betyg sätts, efter det att ett ämne har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav (kap 10 20 §).

Ett flertal av förståsigpåarna säger att de nationella proven görs vid ett tillfälle, som ska vägas mot prov och utvärderingar som görs under ett helt läsår. De menar att både risken för att eleverna har en dålig dag, nerver som spelar in mm, gör att proven inte behöver visa hela elevens kapacitet. De säger vidare att lärarna troligen har den bästa bilden av kunskapsmassan, än att någon sitter och rättar proven centralt.

”Politiskt slagträ”
Politiskt gör man en stor affär av att man nu har verktygen för att rättssäkert bedöma elevernas kunskaper och färdigheter. Vi alla lärare vet att det inte finns någon betygsättningsmetod som är helt 100 % rättssäker och rättvis, då olika människor är inblandade. Jag menar att en bättre väg är att skapa konsensus i synen på ”kunskap” och hur den ska bedömas. Lärarna har förstås viss hjälp av betygsättningsmatriser, men praktisk betygsättningsteknik utifrån analyser och pedagogiska diskussioner är viktigare än att göra ett nationellt prov en gång, menar jag.

Skolverket har en egen "betygsmetod"?
Sara Bruun Skolvärldens bloggare i skolfrågor avfärdade, i en artikel, de nationell provens rättssäkerhet och att de inte mätte vad man tror att de mäter. Skolverket gick in i svaromål med följande,

Som replik på Sara Bruuns artikel, skrev Skolverket den 13 maj något anmärkningsvärt, nämligen 
"Att nationella prov tillämpar andra principer i betygssättningen vad gäller hur underlaget/provsvaren vägs samman till ett betyg. Nationella proven har enligt Skolverket en ”kompensatorisk sammanvägningsmodell” som innebär att en elevs svagare prestationer på vissa delar av provet, kan kompenseras av starkare prestationer i andra delar”. (Skolverket 2019)

Jag hoppade till när jag läste detta och funderade över hur de nationella proven kan bli rättvisa och rättssäkra mot lärarnas bedömningar, då Skolverket säger att man har en egen ”kompensatorisk sammanvägningsmodell”. Detta står inte någonstans i skollagen vad jag vet. Detta bevisar menar jag att sätta betyg är i grunden ingen rättvis sysselsättning. Att låta starka sidor kompensera svaga? Är inte detta en osäker tolkningsfråga som inbjuder till godtycke? Är man ute och "cyklar" på Skolverket?

Källor
Dagens samhälle (2019), Nationella prov ingen garant för rättvisa betyg
Sara Bruun Skolvärlden (2019) – artikel
Skolverket ”Nationella proven”
Skolvärlden (2022) Fler nationella prov gör inte skolan mer likvärdig
Skolvärlden (2019) Ny dom: Diskriminering att inte tillåta hjälpmedel vid nationella prov