Tror Skolverket att central rättning främjar kvaliteten?

 Jag uppfattar att Skolverket driver linjen på Regeringens uppdrag att centralt rättade nationella prov är bättre än att de rättas lokalt. Jag tror att denna linje är klart tveksam. Om man är orolig och inte litar på lärarna, så får man då utöka stickprovskontrollen. Central rättning beräknas kosta 14 miljoner för införande och 92 miljoner för drift årligen, allt enligt Skolverkets prognos.

Skolverkets förslag
Skolverkets förslag om central rättning innebär att en del av arbetet med bedömning av nationella prov omfördelas från att utgöra en relativt stor andel av lärares ordinarie arbetsuppgifter till att bli en bisyssla för ett mindre antal utsedda bedömare. En stor andel av de verksamma lärarna som berörs av förslaget bör i så fall få en minskad arbetsbelastning eftersom Skolverket räknar med att kunna anlita ett antal nyligen pensionerade lärare eller lärare som inte är verksamma inom skolan längre, till bedömare vid central rättning. (Skolverkets webbplats)

Bilder www.google.com

Avlasta lärarna
Skolverket anför att de betygsättande lärarna ska avlastas arbete med de nationella proven på sikt. Att avlasta lärarna är förstås bra, men då måste resultatet vara funktionellt och kunna hanteras av berörda lärare inom deras uppdrag med betygsättningen. Dock kvarstår funderingen om man följer skollagen.

Skollagen
Det blir ju konstigt om undervisande lärare frikopplas helt från rättning, det uppdrag de har enligt skollagen, där står att ”betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas” (kap 3: 16 §) och när betyg sätts, efter det att ett ämne har avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav (kap 10: 20 §).

Risk för matematisk ”exercis”
Om man helt frikopplar rättningen av nationella proven från lärarna, så blir det bara en exercis som i mina ögon blir helt fristående, då man bara kan se siffrorna och betygsutfallet utan någon pedagogisk förankring. I mina ögon blir detta bara ”dimridåer” i syfte att legitimera Skolverkets uppdrag att skapa rättssäkerhet och rättvisa. Att de nationella proven mäter vad de ska mäta blir en öppen fråga – vad syftar allt till kan man fråga sig och värdet av detta. Den här metoden faller som alla andra sätt att arbeta, anser jag. Vi alla lärare vet att det inte finns någon betygsbedömning och betygsättningsmetod som är helt 100 % rättssäker och rättvis, då olika människor är inblandade. Man kan också fråga sig vad rättning på distans tillför för plusvärden? Hur säkerställer man att de bedömande personerna är mera kompetenta än de undervisande lärarna? Vilka kriterier ställer man upp för dessa och värderar olikheter i kompetensen? Vem sköter kontrollen av bedömarna och deras arbete, är en fråga som uppkommer ganska omgående.

Det som blir problematiskt tror jag, är att bedömningen av uppgifterna omvandlas till rena siffror och betyg utan vidare förankring av eleven. Detta motsägs av att hela elevens arbete ska bedömas vid betygsättningen enligt läroplan och kursplaner. När det gäller de nationella proven så måste funktionen och värdet mätas mot resultatet, vad tillför detta egentligen . Kanske en illusion om objektivitet, vad vet jag?  En föreställning om att man kan få en överblick av lärandet, skolresultaten i hela Sverige? Det är nog att tro lite för mycket, anser jag. Hela idén blir troligen en "papperstiger" som så mycket annat när man angriper allt "i de stora dragen".

Källor
Svantesson E och  Olsson L (M) (2011), Central rättning av nationella prov Motion 2011/12:Ub462 

Regeringen (2023) Central rättning av nationella prov ska göra betygssättningen mer likvärdig

Skolverket (2022) Så kan central rättning fungera i praktiken

Skolvärden (2022) Skolverkets plan för central rättning kräver tusentals lärare