Jag har läst om två intressanta artiklar för ett tag sedan om föreställningen att skolan helt plötsligt är i kris. Johannes Westberg, professor i pedagogik och docent i historia och Johan Prytz , docent i didaktik och doktor i matematik säger i en artikel att skolan alltid befunnit sig en kris. Den andra artikeln är signerad Magnus Hultén, och är lite på samma tema.
"Ständigt dessa floskler om postmodernism, flum och katederundervisning, vilka saknar all den precision som ett intellektuellt samtal förutsätter. Ständigt denna tanke om att skolan var bättre förr i ett alltid lika oklart angivet förflutet, och ständigt denna tankefigur om en kris som låser fast debattörernas tankar vid ett hastigt skeende som plötsligt drabbat oss, som om skolan inte ansetts befinna sig en nästintill ständig kris. Ständigt dessa språkvetare, naturvetare, medicinare och filosofer som kategoriskt uttalar sig om ett forskningsområde som de själva knappt deltar i". (Westberg & Prytz 2018)
Kriser i en lång rad
Om jag ser tillbaka på min skoltid, så kan jag inte annat än att instämma i skribenternas framställning. Det har funnits ständiga "kriser". "Lärarna är för dåliga i matematik", "eleverna måste ha mera svenska", "Vi måste tillbaka till den gamla skolan, då man lärde sig", "katederundervisning är den enda effektiva undervisningsmetoden", " det är flumundervisningen på 1970-talet som lett till allt detta", "man måste ha ordning och reda om man ska kunna lära sig", "den gamla folkskolan var bättre". Säkert känner alla svenskar igen sig i nödropen i media och skoldebattörernas ensidiga uttalanden. Den senaste "krisen" är elevernas bristande läsförmåga, som uttalas i samma anda. En annan är rättvisa och "uppblåsta" betyg som inte avspeglar verkligheten.
Jag har i flera inlägg under åren behandlat politikernas syn på skolan och hur de menar att skolan ska verka i samhället. Att politiker tror sig veta mera än lärarna om undervisning, pedagogik och bemötande av elever i en lärandesituation, blir nästan lite patetiskt faktiskt. Jag vidhåller vad jag skrivit tidigare, att politiska synsätt och ideologiska inskränkningar av verkligheten bara skadar skolan om man fortsätter att ta "lösningarna" ur luften, utan insikt eller kunskap om skolan. Westberg & Prytz har en poäng i sin analys menar jag och vi har sett detta i årtionden.
"Den kanske farligaste föreställningen, som tyvärr är kännetecknande för stora delar av dagens skoldebatt, handlar om att politiska och pedagogiska idéer uttryckta i utredningar och läroplaner styr skolväsendet helt i linje med dessa idéer. Förvisso en gammal föreställning som genomsyrade skolhistorisk forskning under 1900-talets första hälft". (Westberg & Prytz 2018)
För lite insikt
Många lärare har upplevt att det är för mycket politiskt prat utan egentligt insikt och innehåll om skolan och för lite verklig verkstad. Detta uttrycks mycket ofta i lärarleden. De har säkert med mig, upplevt att det är lättare att säga "tulipanaros" än att göra en. Vilket leder till den trötthet som många lärare upplever inför alla utredningar och höga brösttoner och snabba "expertlösningar", som rör om och sedan snabbt "faller i glömska".
Lärare saknas
Den kommande kris som skolan befinner sig i nu är att det kommer att saknas 70000 lärare inom 5 år, säger en beräkning. Även om mindre elevkullar utjämnar något marginellt, så saknas för många examinerade lärare. För få studenter vill bli lärare och det blir obehöriga som fyller upp vakanserna. Dessa "kriser" har regeringar och skolexperter i stora delar skapat i sin iver att lösa dem omgående, anser jag. Allt orerande rakt ut i luften av sk. skolexperter och politiker har sänkt skolan medan man bara pratat. Från att ha varit ett "stolt skepp" är den nu snart en "gisten ubåt" på väg mot botten. Det enda som hindrat detta hittills är trots allt strävsam skolpersonal. Man tar inte i det verkliga problemet arbetsmiljö och löneutveckling på allvar. I flera kommuner får lärare stå tillbaka i löneutvecklingen för andra kommunala grupper 2023 - 2024.
Bilder www.google.com
Kriser i en lång rad
Om jag ser tillbaka på min skoltid, så kan jag inte annat än att instämma i skribenternas framställning. Det har funnits ständiga "kriser". "Lärarna är för dåliga i matematik", "eleverna måste ha mera svenska", "Vi måste tillbaka till den gamla skolan, då man lärde sig", "katederundervisning är den enda effektiva undervisningsmetoden", " det är flumundervisningen på 1970-talet som lett till allt detta", "man måste ha ordning och reda om man ska kunna lära sig", "den gamla folkskolan var bättre". Säkert känner alla svenskar igen sig i nödropen i media och skoldebattörernas ensidiga uttalanden. Den senaste "krisen" är elevernas bristande läsförmåga, som uttalas i samma anda. En annan är rättvisa och "uppblåsta" betyg som inte avspeglar verkligheten.
Jag har i flera inlägg under åren behandlat politikernas syn på skolan och hur de menar att skolan ska verka i samhället. Att politiker tror sig veta mera än lärarna om undervisning, pedagogik och bemötande av elever i en lärandesituation, blir nästan lite patetiskt faktiskt. Jag vidhåller vad jag skrivit tidigare, att politiska synsätt och ideologiska inskränkningar av verkligheten bara skadar skolan om man fortsätter att ta "lösningarna" ur luften, utan insikt eller kunskap om skolan. Westberg & Prytz har en poäng i sin analys menar jag och vi har sett detta i årtionden.
"Den kanske farligaste föreställningen, som tyvärr är kännetecknande för stora delar av dagens skoldebatt, handlar om att politiska och pedagogiska idéer uttryckta i utredningar och läroplaner styr skolväsendet helt i linje med dessa idéer. Förvisso en gammal föreställning som genomsyrade skolhistorisk forskning under 1900-talets första hälft". (Westberg & Prytz 2018)
För lite insikt
Många lärare har upplevt att det är för mycket politiskt prat utan egentligt insikt och innehåll om skolan och för lite verklig verkstad. Detta uttrycks mycket ofta i lärarleden. De har säkert med mig, upplevt att det är lättare att säga "tulipanaros" än att göra en. Vilket leder till den trötthet som många lärare upplever inför alla utredningar och höga brösttoner och snabba "expertlösningar", som rör om och sedan snabbt "faller i glömska".
Lärare saknas
Den kommande kris som skolan befinner sig i nu är att det kommer att saknas 70000 lärare inom 5 år, säger en beräkning. Även om mindre elevkullar utjämnar något marginellt, så saknas för många examinerade lärare. För få studenter vill bli lärare och det blir obehöriga som fyller upp vakanserna. Dessa "kriser" har regeringar och skolexperter i stora delar skapat i sin iver att lösa dem omgående, anser jag. Allt orerande rakt ut i luften av sk. skolexperter och politiker har sänkt skolan medan man bara pratat. Från att ha varit ett "stolt skepp" är den nu snart en "gisten ubåt" på väg mot botten. Det enda som hindrat detta hittills är trots allt strävsam skolpersonal. Man tar inte i det verkliga problemet arbetsmiljö och löneutveckling på allvar. I flera kommuner får lärare stå tillbaka i löneutvecklingen för andra kommunala grupper 2023 - 2024.
Folkskolan ännu "riktmärket" för många
Man har genom åren prisat folkskolan för att den gav reella kunskaper till eleverna. Detta är förstås en sanning med modifikation. Det dröjde lång tid innan folkskolan hade tillräckligt med lärare för alla elever och riktiga läroplaner. Till en början tog man in vem som helst som var läs- och skrivkunniga, klockaren, den indelte soldaten m fl. Man brukar säga att historien upprepar sig. I våra dagar har inte alla elever legitimerade lärare heller. Visst känns historiens vingslag bekanta!
Man har genom åren prisat folkskolan för att den gav reella kunskaper till eleverna. Detta är förstås en sanning med modifikation. Det dröjde lång tid innan folkskolan hade tillräckligt med lärare för alla elever och riktiga läroplaner. Till en början tog man in vem som helst som var läs- och skrivkunniga, klockaren, den indelte soldaten m fl. Man brukar säga att historien upprepar sig. I våra dagar har inte alla elever legitimerade lärare heller. Visst känns historiens vingslag bekanta!
Källor
Hultén M (2019) : Vår tids rädsla för flum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.