Otillräcklig skolsatsning i regeringens budget?

 I diskussionen med gäng och gängrekryteringar som bakgrund finns i minnet regeringens uttalade vilja att bryta denna genom att satsa kraftfullt på skolan. man vill fånga upp alla barn och ungdomar som finns i riskzonen och bryta utanförskapet. Men är det löften eller tomma ord, det kan man undra över.

 ”De cirka 5,5 miljarder som skolsektorn tillförs i regeringens höstbudget är betydligt mindre än vad som hade behövts. – Läget är akut på skolor och förskolor runtom i landet. Det är positivt att regeringen satsar, men för att stoppa nedskärningarna krävs betydligt mer.” (Åsa Fahlén, förbundsordförande Sveriges Lärare.)

28 miljarder för att möta kostnadsökningarna
Sveriges Lärares beräkningar visar att staten och kommunerna totalt hade behövt skjuta till 28 miljarder för att möta kostnadsökningarna, stoppa nuvarande nedskärningar och kompensera för tidigare besparingar. Väldigt lite talar för att kommunerna kommer att kunna skjuta till det som saknas på egen hand. 

Bilder www.google.com

Stora besparingar väntar
Det är över femton år sedan det svenska skolväsendet senast var utsatt för så stora ekonomiska besparingar som nu. Riksdagens egen utredningstjänst har visat att de ekonomiska neddragningar som nu sker är de största sedan 2007. Trots detta hävdar regeringen att man har gjort unikt stora budgetsatsningar på skolan och avser då de otillräckliga medel som skjutits till från i år. Sanningen är den att svensk skola redan innan inflation och lågkonjunktur var underfinansierad. (Rapport ”Döden för svenska skolan” 2023)

Tuffa samhällsutmaningar
Sverige står inför tuffa samhällsutmaningar. Barns och ungas psykiska ohälsa har kraftigt försämrats under de senaste åren och allt fler unga dras in i kriminalitet. Enligt forskning kan skolan här fungera som skyddsfaktor. Men det kräver rätt förutsättningar. Idag får endast hälften av de elever som är i behov av särskilt stöd det, och många lärare upplever att deras klasser/ grupper har alldeles för många barn/elever för att ha en fungerande lärmiljö. Arbetsmiljöverkets senaste undersökning visar att lärare i hög grad upplever hög arbetsbelastning och att deras arbete är fysiskt och psykiskt påfrestande.

I undersökningen "Döden för svenska skolan" (Vi Lärare 2023)
Man har riktat denna undersökning till ett stort antal lärare, där man får uttrycka vilka farhågor och vilken oro man har för skolans framtid i besparingstider. När man gör sådana här undersökningar får man förstås en jämförelse med nuläge och det man tolkar in som kommande brister, eller åtminstone synpunkter på dessa. Värdet med denna typ av undersökning blir då att visa på olika delar i skolans vardag, där man menar brister kan uppstå.

 Undersökningens huvudresultat  (Rapport ”Döden för svenska skolan” 2023)

• Majoriteten av lärare svarar att det kommer ske nedskärningar på deras förskola eller skola. Störst andel lärare som svarar att det kommer ske nedskärningar finns i gruppen lärare i grundskolans årskurs 4–6 där sju av tio svarar detta. Var femte lärare svarar att de inte vet om det kommer ske nedskärningar.

• Nedskärningarna innebär större barngrupper, minskad möjlighet att ta in vikarier och minskad personaltäthet. Hälften av lärarna i förskolan svarar att nedskärningarna innebär större barngrupper. Mer än fyra av tio svarar att det innebär en minskad möjlighet att ta in vikarier och var femte svarar att det innebär ett vikariestopp. 45 procent svarar att det blir minskad personaltäthet och var femte att det blir färre anställda förskollärare.

• I skolan innebär nedskärningarna en minskning av stödpersonal, minskad möjlighet att ge elever särskilt stöd men även större klass- och elevgrupper och fler undervisningstimmar per lärare. I grundskolan svarar fler än sju av tio lärare att nedskärningarna innebär minskning av stödpersonal, till exempel elevassistenter och sex av tio svarar att det innebär minskad möjlighet att ge elever särskilt stöd. Hälften av lärarna i årskurs 7–9 och gymnasieskolan svarar att det innebär större klasser och elevgrupper. I gymnasieskolan svarar majoriteten, 53 procent, att det innebär fler undervisningstimmar per lärare.

• Nedskärningarna kommer att leda till sämre arbetsmiljö för lärare. Mer än nio av tio lärare svarar att nedskärningarna kommer leda till högre arbetsbelastning. Detta kommer leda till högre arbetsrelaterad stress och större risk för sjukskrivningar.

 • Risk för stora kunskapstapp. Åtta av tio lärare i skolan svarar att färre kommer klara kunskapsmålen. Nära sju av tio tror att studieron kommer att försämras. 66 procent svarar att den psykiska ohälsan bland elever kommer att öka och nära hälften tror att problemen med hot och våld kommer att öka.

Mer än sju av tio lärare i förskolan tror att det kommer bli en sämre lärmiljö för barnen. Mer än sju av tio tror också att det kommer leda till att färre barn kommer få det de behöver och att färre barn som behöver särskilt stöd kommer att få ”Döden för svenska skolan” det. Sex av tio lärare i förskolan och skolan tror att nedskärningarna kommer att leda till sämre likvärdighet.

 • Nästan samtliga lärare är ganska eller mycket oroliga för vad nedskärningarna kommer att leda till. Mest oroliga är lärarna i grundskolans årskurs F–6 där sex av tio svarar att de är mycket oroliga. Över 1000 lärare har i frisvar skrivit om sin oro för vad nedskärningarna kommer leda till. Det finns en stor oro kring vilken påverkan nedskärningarna kommer att ha på lärares arbetsmiljö, på elevernas psykiska välmående och på elevernas kunskapsinhämtning samt hur allt detta kommer att påverka samhället.

 Kommentar
Det går lätt att avläsa lärares oro för den framtida skolan, när man känner sig allt mera pressade av krav att ”allt ska gå som förr”, dvs detta ska lärarna kunna lösa på egen hand, som ofta anförs från skolmyndigheterna. I alla undersökningar, där "gräsrötterna" tillfrågas och svaren blir likartade, så speglar de troligen verkligheten och, menar jag, att därmed måste man ta dessa uppräknade saker på djupt allvar. Elevers ökande ohälsa i skolan oroar.

Inget av detta är taget ur luften utan väl dokumenterat på olika ställen

Realiteterna om ohälsa väl dokumenterad
Psykisk ohälsa hos barn har ökat under de senaste decennierna (Folkhälsomyndigheten, 2022; BRIS, 2023; Friends, 2022). Folkhälsomyndighetens undersökning skolbarns hälsovanor visar oroande tendenser där barn mår allt sämre i skolan. Trivseln minskar, skolstressen ökar och allt fler mobbas i skolan (Folkhälsomyndigheten, 2023).

Trots de stora problemen med psykisk ohälsa så är det svårt att få hjälp av barn- och ungdomspsykiatrin. I mars i år rapporterade TV4 att många regioner inte lever upp till kraven om att barn ska få ett bedömningssamtal inom 30 dagar (TV4, 2023).

Förskolan och skolan är skyddsfaktorer mot psykiska besvär hos barn och unga (Granvik Saminathen, Brolin Låftman, & Modin, 2020; Almqvist & Björck , 2023;

Folkhälsomyndigheten och CES, 2017) och Folkhälsomyndigheten har fört fram brister i skolans funktion som en bidragande orsak till ökningen av psykosomatiska symptom bland unga i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Man har konstaterat att psykisk ohälsa hos barn och unga kraftfullt bidrar till utanförskap och att man söker sig till bland annat gängen. Utan att ha en god skola som en "ledstång" mot ett bättre liv, kan allt te sig hopplöst för många unga. Det är nog tyvärr det vi ser i nuläget.

Något har ändrat sig?
Man kan tro att elever i dagens skola och de som gick tidigare, där man fokuserat på utvecklingsfaktorer och fysisk och psykisk utveckling är i stort desamma. Man kan nog inte påvisa olikheter i den fysiska utveckling som är mätbara tror jag, men ....

Men jag kan, som mångårig lärare i yrket, ändå se och uppleva att något förändrats alltmer på senare tid, som ger andra resultat runt eleverna. Vad som inverkar, med t e ökad ohälsa? Kan det vara olika samhällsfaktorer som ökar på olika delar och flyttar fram gränserna. För min del skulle jag  önska mera forskning av vilka verkliga faktorer som kan ligga bakom, för att uppvisa dessa resultat. Man kan ju inte hävda att en elev i 1960-talets skola och en elev i 2020-talets skola kan ha samma skolupplevelse om man ser till det övergripande. Skolan har ju alltid beskyllts att vara tillbakablickande och konservativ och kanske den gängse bilden hos många betraktare är det än. Men vi måste säkert "gå under skinnet" och titta på djupet och inte avfärda saker som man tror mycket om utan att verkligen veta vad som föregår.

Vill du göra en enkät/intervjuer på din skola? Här finns stöd och hjälp (SCB)
Frågor och svar om frågekonstruktion i enkät- och intervjuundersökningar

 Källor

Fahlén Å, Vi Lärare (2023) – artikel

Folkhälsomyndigheten (2022), Därför ökar psykisk ohälsa bland unga

Rapport Vi Lärare (2023) , ”Döden för svenska skolan”

SCB Frågor och svar om frågekonstruktion i enkät och intervjuer

Skolinspektionen Hälsa i skolan

Skolverket Främja barns och elevers hälsa