Inget nytt under solen – eller kanske i skolan?

Historien lär oss människor att ta tillvara på de fenomen, upptäckter och erfarenheter som varit. Jag brukar då och då  titta tillbaka i historien för att få perspektiv på de skolströmningar som råder nu. Jag börjar med att saxa några avsnitt från 1948 års skolkommission SOU 1948:27.  Underlaget till denna kom från 1946 års skolkommission som lutade sig mot 1940 års skolutredning.

Så här sa man om pedagogiken 1948 
“Den undervisningsmetodik skolan har härrör från medeltiden slår man fast. I den moderna skolan där demokratiska människor skall fostras är inte frågor-och-svar-metoden  tillämpbar i större utsträckning. Undervisning måste skötas med en metodik som leder till kritiskt tänkande självständiga människor som samtidigt kan samarbeta och förstår lagarbetets värde. För att undervisningen skall kunna skötas måste lärarutbildningen innehålla olika typer av pedagogiska tekniker. Dessutom måste det finnas lokaler och material som gör denna undervisning möjlig”. (SOU 1948:27 s. 2-3, 5-6)

Ovanstående text skulle kunna stå ordagrant i den nya skollagen, men texten härrör från 1948 Om man redan då såg faran med frågor- och svarsmetoden, dvs upprepande av fakta, vad har hänt eller inte hänt medan allt “vatten runnit under broarna”, det kan man fråga sig. Man förstod att statiska minneskunskaper inte kunde generaliseras till nya situationer

- Om ett demokratiskt system
”kommissionen framhåller att ett demokratiskt system måste ge varje person möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Kommissionen framhåller att det finns skäl att ha en gemensam
utbildning för alla till dess eleven självständigt kan välja sin inriktning” (SOU 1948:27 s 11)

Man såg skolans dilemma, lika förutsättningar för alla på ett individuellt sätt. Allt skulle syfta till en god och nödvändig  medborgarutbildningsnivå för industrisamhällets krav.

- Om en enhetlig bas för fortsatta studier
”En avslutad grundskola är, enligt kommissionen, en grund för all fortsatt vidareutbildning. För en del kommer grundskolan att vara den enda skola som de går i.
Det blir då viktigt att yrkesutbildningar, folkbildningsorganisationer och folkhögskolor och deras arbetssätt presenteras i grundskolan. Dessa utbildningsorgan behöver även anpassa sig till den undervisning som grundskolan erbjudit”. (SOU 1948:27 s. 12)

Man vågade säga att vi människor är olika med olika förutsättningar. Man lade stor vikt vid den fortsatta utbildningen, den skulle vara ett spektrum av möjligheter. Lite har vi närmat oss den idén man hade 1948 igen, tanken med t ex. lärlingsutbildningar. Förutom en period när grundskolan infördes i slutet på 1960-talet, då man hade anammat att närma skola och arbetsliv genom ett stort antal olika utbildningsgrenar.

- Om fortsatt utveckling av skolan i tiden 
”Då omvärlden hela tiden förändras och skolan med den behövs hela tiden utveckling av skolan och undervisningsformerna.”
(SOU 1948:27 s. 17)

Man kan fundera över var det gick fel med den svenska skolan, menar jag. När slutade skolan att utvecklas tillsammans med samhället? Vi har visserligen nu en 9 årig grundskola, med sammanhållen undervisning för alla, dvs. en medborgarutbildning`. Men vad hände med de övriga  tankarna från 1948 års skolkommission kan man undra? När “glömdes” de bort i tiden?

Har vi moderna undervisningsformer som är anpassade till samhället?, Har vi en skola för alla?, Har vi en faktainriktad skola? Ja frågorna kan bli många, men först och främst måste man tänka till och göra en djupare analys av vad man då ville och vad vi vill med skolan nu. Kanske var tankarna bättre förr när det gällde visioner och framtidstro.