Vad utmärker en “skicklig” lärare?

I de flesta skrivningar mellan lärarförbunden och SKL (Sveriges kommuner och landsting) talar man om “skickliga “ lärare och övriga lärare. Det finns få eller inga beskrivningar på vad en “skicklig” lärare är. Det mesta är lösryckta tyckanden om det hela. Jag har försökt mig på att göra en liten sammanställning med personliga förutsättningar och nödvändig yrkeskunskap för att bli en “skicklig” lärare.

Personliga grundförutsättningar
Elevernas sammanfattande omdömen av en skicklig/god lärare:
(Tebelius & Claesson 2000)

• En bra lärare är stödjande, berömmande och personlig.
• En bra lärare är rättvis.
• En bra lärare sätter gränser.
• En bra lärare aktiverar eleverna.

I en intervjuundersökning bland lärare gav denna sammanfattande bild. (Kristoffer Holm, Robin Demèn och Mikael Hansson)

“På frågan om vad som kännetecknar en bra lärare kunde studien med lärarkommentarer visa flera gemensamma uppfattningar. Respondenterna var eniga om att en bra lärare skulle vara rättvis, brinna för sitt yrke, engagemang, skapa trygghet, ha humor, vara pedagogiskt kompetent, samt att se varje enskild individ”,

Ovanstående omdömen är personliga omdömen om läraren som person. De beskriver förutsättningarna och ingångsvärdena för att göra ett gott lärararbete.

Lärares yrkeskunskap
När det gäller lärares yrkeskunskap och yrkesetik är följande delar viktiga: (Uppställningen är hämtad från Christer Stensmos bok, Ledarskap i klassrummet (1997)

Ämneskompetens
Läraren bör ha kunskap om begrepp, fakta och teorier i undervisningsämnena. Han bör även ha kunskap om forskning och kunskapsutveckling inom dessa ämnen samt förmåga att kritiskt
granska ny kunskap inom ämnena.

Didaktisk kompetens
Med didaktisk kompetens innebär att läraren skall kunna planera, genomföra och utvärdera sin undervisning med avseende på val av innehåll (vad?), val av metod (hur?) och skälen till dessa val (varför?).

Ledarkompetens
Läraren skall kunna organisera och leda skolklassen som arbetande kollektiv. Det innebär att läraren bör kunna hantera frågor om disciplin, ordning och elevomsorg. Han bör även kunna
gruppera elever för olika arbetsuppgifter och individualisera elevers arbete och lärande.

Vad brister då ofta?
Enligt min erfarenhet finns det brister i den didaktiska- och ledarkompetensen hos flera lärare. (Se också Skolinspektionens rapporter www.skolinspektionen.se) Att analysera undervisningens didaktiskt och det didaktiska innehållet genomförs inte alltför ofta. Många gånger följer man bara läroboken utan att reflektera över undervisningens bakomliggande frågor - vad?, hur? och varför? Att läroböcker fortfarande av många lärare ses som de enda “riktiga” läromedlen visar på en övertro på läroboksförfattare. De har förstås bara sin egen ingång i ämnet och inte heller alla svaren. Det tänker man inte på till vardags. Det är viktigt att inte därmed avsäga sig den kunskap och erfarenhet man har genom att tro andra kan bättre än en själv.

När det gäller brister i ledarkompetensen, så anser jag. att det yttrar sig  oftast genom oförmåga att individualisera och flexibelt ändra undervisningen och möta olika grupper Ofta sker individualisering genom att man flyttar ut elever ur klassgruppen till något annat, en grupp eller till en elevassistent som några exempel.

Inverkan av
Detta är förstås inte enbart lärarens “fel” utan även en organisationsfråga – klassgruppen. De flesta lärare gör så gott de kan i stora grupper och är därmed fast i systemet. Alla som är lärare vet hur svårt det är att individualisera i en klassgrupp på 30 elever, och att möta alla elever på deras nivå.

Lite till….
Jag menar också att en ålderdomlig skolorganisation är en stor bov i de försämrade skolresultaten. Att man inte har förstått detta har jag förundrats över sedan länge. Vi har ju haft tid att utvärdera denna modell – folkskolemodellen. Den var skapad för stora grupper som man undervisade exercismässigt från 1800-talets senare del.

En del av individualiseringen ligger alltså i att arbeta flexibelt utan klassgruppens ram. Jag liksom politikern Cato d.ä. upprepar detta, han hade sitt Karthago och jag har min käpphäst – en ålderdomlig skolorganisation och statiskt skoltänkande.