Utbildning är ett bra kapital

Den nya rektorsutbildningen verkar att bli en succé om man ser till den mängd ansökningar som kommit in till de lärosäten som erbjuder utbildningen. Jag menar att det visar också att rektorer känner att de behöver mera “på fötterna” för att kunna leda sin skola på ett bra och effektivt sätt.

I en värld där man mer ofta än tidigare söker syndabockar, så blir det viktigt att följa lagens bokstav till punkt och pricka både i samhället och skolan. Detta är förstås också en rättssäkerhetsfråga som alla kan fordra sköts föredömligt. Detta kräver en god portion skoljuridik bland annat.
Det som verkar bra med rektorsutbildningen är att den svarar upp mot de områden som lärare efterfrågar, tydligt ledarskap, mål och resultatinriktning och som “pedagogisk” ledare för att stimulera lärande- och utvecklingsprocessen

 Rektors viktigaste uppgift är och förblir hur han/hon medverkar aktivt i skolans lärande- och utvecklingsprocess med ett tydligt personligt ledarskap.
Det är lätt hänt att man som rektor blir sittande som en administratör för att hantera handlingar mm. Under senare år har den administrativa bördan ökat, vilket motverkar just skolans utveckling. Jag menar att det är lätt hänt att detta administrativa arbete mer och mer har gjort att många rektorer fjärmat sig från den pedagogiska organisationen. Helt säkert inte av fri vilja, utan en följd av den typ av organisation som man arbetar i, där nu rektorn förväntas sköta sina egna kontorsgöromål.

Det är viktigt att också titta på hur ledningsfunktionen på en skola fungerar rent arbetsmässigt. Som rektor har man som sagt ett uttalat ledningsansvar som inte alltid går ihop med kontorssysslorna. Med nytänk kan man säkert frigöra rektor från flera av dessa till förmån för exempelvis pedagogiskt utvecklingsarbete. Vi får inte glömma bort att även det sätt som man organiserar sig på är viktigt. Annars kan det motverka ett gott syfte.