Sveriges kommuner och landsting har i en årlig undersökning rangordnat kommuner efter ett antal kriterier bland annat, elevernas slutbetyg, resultat på nationella prov, läromedelkostnader, omvärldsuppfattning, hur nöjd man är med skolan, arbetsmiljö och trivsel.
Man har konstaterat att insatta medel för skolan spelar mindre roll för resultatet än man tidigare trott. Om nu pengamedel spelar en mindre roll för skolresultaten och framgång med lärandet, vilka faktorer är då de viktigaste?
Jag som är verksam i skolan kan spekulera i ett antal. Främst vill jag sätta elevsyn, kunskapssyn och inställning till lärande, flera kraftfulla faktorer är användandet av elevaktiva undervisningsmetoder och kraftfulla arbetsredskap som datorer.
Om en skola ska bli framgångsrik måste lärarna delta i en pedagogisk utvecklingsprocess grundad på modern skolforskning menar jag. Det går inte längre att endast “upprätthålla” gamla pedagogiska metoder från grundskolans barndom. Varje lärare måste ständigt ompröva sitt sätt att vara i skolan, som människa, som pedagog och som föregångsman/kvinna. Eleverna tillbringar nästan 10.000 timmar i skolan. Dessa timmar måste ha ett funktionellt innehåll som “paketerats” på ett funktionellt sätt.
Om vi inte åstadkommer detta, så kommer skolan och samhället att gå ännu mera i otakt än nu. Om nu det mesta intressanta sker utanför skolan, vem vill då gå till skolan kan man undra? Är sämre skolresultat beroende av detta? Kan det vara så redan nu att skolan inte är intressant för den unga genrationen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.