Har skolan hittills missat IT-teknikens möjligheter?

Rubriken blir något tillspetsad eftersom man inte ska genaralisera egentligen. Men, menar jag, det största hindret att IT-tekniken inte blivit någon större framgång i skolan är att den inte “behövs” för lärarna. Huvuddelen av pedagogerna har i sin utbildning lärt sig att hantera det mesta utan tillgång på datorer.

Metoderna fungerar och man kommer fram på detta sätt också med goda resultat förstås. Problemet blir då att man undanhåller IT-teknikens möjligheter för eleverna. Det är ju faktiskt de som går i skolan och som behöver hantera datorerna på ett naturligt sätt i sitt personliga lärande.

Ibland lurar man sig själv när man inför ny teknik ex storbildprojektorer mm i klassrummen. Tittar man lite djupare så  har man bara bytt ut overheadprojektorn, kartorna och videoprogrammet mot en storbildsprojektor och dator med flera möjligheter. Men oftast så har de pedagogiska metoderna inte ändrats ett dugg. Undervisningen är till stor del fortfarande lärarledd, där läraren är aktiv och eleverna passiva.

Den springande punkten är alltså inte datorerna utan de pedagogiska metoderna som blir problemet. Det är säkert svårt som pedagog att ändra på invanda sätt att undervisa, att ändra perspektiv, att ompröva sin lärarroll till förmån för eleverna.

Det är fastslaget i många undersökningar, att ska man lyckas med att använda IT -tekniken på ett framgångsrikt sätt, så måste man ha ett annat perspektiv. Arbeta med elevaktiva metoder som undersökande arbetssätt, forskningsmetodik och problembaserat lärande är ett måste. Först då kommer eleverna väl förberedda till ett senare arbetsliv.

I detta sätt att arbeta måste hela skolan involveras från förskola till gymnasium, där man till en början lär sig grunderna för att sedan tillämpa datorns möjligheter i lärandet. Det är då viktigt att man börjar på ett funktionellt sätt, som inte bara till uteslutande del handlar om ordbehandling. I flera undersökningar som gjorts har man observerat att mer än 70 % av skolarbetet med datorer just handlar om att skriva texter.

Det finns ett ganska talande fenomen som visar på det “nya och det gamla”. Eleverna tar åt sig datatekniken på ett bra sätt och ser möjligheterna tidigt. De arbetar digitalt och färdigställer sina arbeten digitalt, men när de ska lämna in till läraren ska det skrivas ut på papper och hanteras med fysisk logistik. Samtidigt finns olika system som möjliggör digital inlämning till läraren, system som inte används av alla. Det måste bli den första åtgärden att arbeta digitalt i hela kedjan på ett arbetsbesparande och effektivt sätt.