Elevinflytande i skolan – vart tog det vägen?

Det är intressant att titta på en enskild fråga i ett historiskt perspektiv. Jag har valt att titta på elevinflytande i detta inlägg. Elevinflytande är en fråga som ibland kommit bort i ivern att omforma skolan. Redan i Läroplan 62 fanns elevinflytandet med som en viktig del, först i organisatoriska former.

Läroplan 1962
"Elevernas inflytande ska komma till stånd genom officiellt organiserade kollektiva kanaler. Som en sådan kanal beskrivs elevråd."
"…vissa konkreta disciplinfrågor kan vara av sådan art, att de kan läggas fram för elevernas förtroendemän

".Anonymitet i hopar och köer, ordningsföreskrifternas många påbud och den likriktning, som ofta får sätta sin prägel på arbete och samvaro, påpekar ofta negativt ansvarskänsla och uppförande. Det är särskilt viktigt i de större skolenheterna och för övrigt alltid i de högre klasserna, att man låter eleverna på lämpligt sätt bära sin del av ansvaret för hela skolans eller klassens gemensamma angelägenheter."
"Sättet att lösa uppgifterna kan ofta individualiseras. Detta sker, när elever, som har samma eller ungefär samma arbetsuppgifter, väljer böcker och andra källor vid individuellt arbete samt planerar och genomför sitt arbete på ett personligt sätt".

I Läroplan 69 fanns skrivningar som gav eleverna rättighet att vara med i planeringen i skolan

Läroplan 1969
"Skolans personal måste ständigt vara beredda att låta eleverna vara med om att påverka förutsättningarna för samvaron och arbetet i skolan".
"Planeringsarbetet leds således av en eller flera lärare som tillsammans med annan personal och elever utgör ett arbetslag, vilket i samråd väljer och planerar lärostoff och arbetsuppgifter, genomför arbetet och sammanfattar och diskuterar arbetsresultaten."
"Dessutom ska eleverna, enskilt eller i mindre grupper, arbeta med överkursuppgifter, vilkas inriktning, omfång och svårighetsgrad blir helt beroende av deras fria val."

I Läroplan 80 stärktes elevernas rättigheter

Läroplan 1980
"Ett av skolans mål är att ge barn och ungdomar en demokratisk fostran. Eleverna skall bl.a. tillsammans med kamrater kunna fördela arbetsuppgifter, organisera redovisningar och utställningar, ta ansvar för yngre kamrater som behöver hjälp och ta del av arbetet på en god skolmiljö."
"Lärare och elever avgör hur lång tid de vill ägna åt olika moment, i vilken ordning de skall ta upp olika frågor, med vilka metoder frågorna skall bearbetas och vilka läromedel man kan använda."

I Läroplan 94 underströks det egna ansvaret för studierna. Lärarens ansvar för elevinflytandet påpekades.

Läroplan 1994
"Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskaper om demokratins principer och sin förmåga att arbeta i demokratiska former."
"Läraren skall se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta ökar med stigande ålder och mognad."
I alla läroplaner har det funnits skrivningar om elevernas medinflytande. Det slogs fast i läroplan 62 redan för 47 år sedan. Jag har inte hängt med i skolan i 47 år, men väl arbetat efter läroplanerna 69, 80 och 94.
Ser jag tillbaka på verksamheten i skolan så ser jag att skrivningarna om elevinflytande på flera områden kommit “på undantag" under resans gång. En personlig reflektion är att vi var längre på vägen när vi arbetade efter läroplan 69 än vi är idag. Bakgrunden var säkert det försök till paradigmskifte, att bryta med gamla skoltraditioner, som medverkade till det. Detta får förstås stå för mig, men i min reflektion ligger ändå mycket sanning upplever jag, när det gäller arbetsformer, sätt att närma sig stoffet, inflytande på använda läromedel, och elevaktiva arbetssätt för att nämna några. Vem bestämmer i huvudsak dessa i dagens skola?