lördag 13 november 2010

Kan man förändra en skola utifrån?

Nu stundar nya tider i skolans värld, med ny skollag, nya eller uppdaterade läroplaner, nya kursplaner. Senast det begav sig var 1985 när det gäller skollagen, 1994 när det gäller läroplan för grundskolan.

Mycket av de tongångar i läroplaner och kursplanerna  anknyter till de tidigare kursplanerna och läroplanerna. Då var man inne på att arbeta elevcentrerat bland annat enl. metoden PBL, problembaserat lärande. Detta var ett nytt försök i raden, där man ville skapa en undervisning och lärmiljö som satte  eleven i centrum.

äpple4Vad hade PBL för vetenskaplig förankring?
Arbetssättet i PBL hade stöd i forskning om människors lärande. I PBL försökte man skapa en arbetsform som var så gynnsam som möjligt för djupt och varaktigt lärande:
Syftet var att man skulle minnas bättre, anknyta till kunskaper man redan har, skapa djupare förståelse, man får återkoppling i studierna för att ta några exempel

Entreprenöriellt lärande.
Det senaste verktyget som man försöker introducera i skolan är Utvecklingspedagogik - Entreprenöriellt lärande.
Där utvecklingspedagogiken syftar till att utveckla personliga egenskaper som företagsamhet, analysförmåga, kreativitet, förmåga att ta ansvar o.s.v. Detta stämmer väl med de strävansmål som anges i de svenska läroplanerna både för grundskola och gymnasium.

E-lärande i skolan
Ett annat verktyg är datorn och e-lärande i skolan, där man med hjälp av IT-baserade hjälpmedel ska lära och kommunicera. Denna inriktning skissade man i Utbildningsdepartementet på redan 2001 i ett försök att modernisera skolan.

Se på skolanJag kan nog konstarea att det går inte att förändra en skola utifrån, det visar de historiska exemplen som bara då och kanske även nu blir marginella företeelser i svensk skola. Visst man kan komma en bit på väg genom att inspektera skolan och påpeka en möjlig väg. Man då agerar man förstås utifrån skolan även då.

Om man ska förändra en skola till att bryta med den gamla traditionen så måste man förändra inifrån skolan och inifrån pedagogerna. De flesta lärare är utbildade att “klara sig” utan IT-hjälpmedel i skolan som ett exempel, då de blev klara med sin utbildning innan IT-tekniken trädde in i skolan på allvar. Men visst väver man in datoruppgifter i den traditionella undervisningen, som skrivträning eller använder datorerna som träningsredskap sk. “hjälplärare”. Inget fel i det förstås, men inte utnyttjar man datorerna för modernt lärande på detta sätt, anser jag.

Äpple gröntDå frågar man sig var den mest pedagogiskt effektiva och resurseffektiva åtgärden finns för att förändra skolan?  För mig står det klart att det är lärarfortbildning som är svaret. Det är här man måste lägga “krutet” om man vill förändra en skola, nya insikter, nya läroredskap, nya metoder och en modern syn på lärande. Dessa tankar fanns redan på 1930-talet hos Célestin Freinet. En pedagog som jag gärna refererar till. Vi har tagit god tid på oss i Sverige, vi var med i IT-utvecklingen tidigt, men har under årens lopp ohjälpligt halkat efter andra länder, menar jag. Ännu finns inget nationellt grepp och ambitionsnivå som andra länder har t ex.

Visst finns metoderna, visst finns de nya läroredskapen, visst finns kunskapen om modernt lärande, men finns insikten hos de som står närmast eleverna än, det är den bärande frågan? Ja hos flera än tidigare men ännu allt för få om man tittar generellt i Sverige, menar jag. “Spjutspetsarna” finns, men ibland arbetar de fortfarande i motvind på många håll kan man anta. Traditioner och väl beprövad erfarenhet är svåra att bryta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.