När kommer skolan på rätt köl igen?

Vår skolminister fick denna fråga av några journalister. Han svarade “att det kommer att ta lång tid, minst 10 år”. Om nu skolministern blir sannspådd och det tar minst tio år innan skolans resultat är acceptabla, hur ser då vägen dit ut?

Nu är det förstås så att ingen utveckling kommer av sig själv, varken av nya läroplaner eller nya kursplaner eller för den delen nya lagar och förordningar.

Hur har man tänkt att gå tillväga i perioden 0 – 10 år? Det mesta av detta är gömt i dunkel. Jo en sak har framträtt ur dimmorna och det är behörigheten att undervisa.  Att få undervisa i ett eller flera ämnen betyder inte automatiskt att skolan blir bättre. Man kan förstås hoppas det, men flera undersökningar pekar även på andra faktorer hos lärarna som är viktiga, entusiasm, personliga förutsättningar, intresse för elevernas lärande, vara förebild , framtidsinriktad m fl.

Hur ingjuter man framtidstro, samlar krafterna och gör läraryrket attraktivt igen?  Där ligger den stora utmaningen. Då duger inte skolan i sitt nuvarande  “utförande”. Lärarnas kunskaper måste hela tiden “fyllas på” och anpassas till verkligheten om skolan ska få tillbaka sin trovärdighet, man kan aldrig “planera sig ur en kris”. Att fortfarande tro på tesen “ jag är lärare så jag behöver inte lära mig något mera ”. Detta blir i det långa loppet bara tragiskt.

Med över 35 års erfarenhet av skolan och skolans inre liv, så ligger det lite sanning i detta. Man kan i skolan undervisa efter 1950-60 års metoder utan att någon reagerar. Det är fullt legitimt att göra som man själv vill utifrån sina personliga ställningstaganden. “Rektorernas pedagogiska ansvar syns sällan i det dagliga arbetet”. (Skolinspektionen 2010)

Du tycker kanske att jag är väl pessimistisk nu, men varför väljer många lärare bort datorernas möjligheter som ett exempel?  Jo man tränar förstås på  multiplikationstabellerna, ordkunskap mm i olika träningsprogram på datorerna. Många av dessa nu tjänstgörande lärare har en bakgrund i gamla förlegade metoder som ofta inte grundar sig på vetenskaplig forskning . Det har Skolinspektionen konstaterat vid sina inspektioner.
Ett exempel som man iakttagit är att många använder metoden “nöta” in saker mekaniskt. utan att “huvudet” är med, det blir ytterligare ett bevis på att man inte följt med i modern skolforskning.

I dagarna kom ytterligare en undersökning från skolverket, där man slår fast att flickor får bättre slutbetyg än pojkar. Nu vet man att förstärkande faktorer kan vara att flickor är mognare i grundskoleåldrarna, tar skolan på mera allvar. Det är den positiva tolkningen.

Tyvärr är inte detta hela sanningen menar jag. Skolans gamla arv tittar säkert fram här, när olika lärare ska sätta betyg. De gamla skolkriterierna flit, passa tider, ordning och uppförande som grundar sig i folkskolans gamla ideal moral, flit, renlighet och att man hade fördel av social ställning. Det enda man får sätta betyg på är elevens kunskaper enligt betygskriterierna, inget annat.

Om gamla ideal spelar in i skolan på 2000-talet, då har vi en faktor till som visar på att skolan kantrat. Vi står inför en gigantisk räddningsoperation om skolan skall komma på rätt köl igen.

Tyvärr har skutan redan kantrat, menar jag och är på väg mot botten. Många lärare ser ingen väg hur man skall rädda “skeppet”. Så det är bråttom att staka ut en framtidsväg och “länspumpa” skeppet för allas skull inte minst för elevernas.