Enligt flera källor bedrivs det för lite utbildningsforskning i Sverige. Ett exempel följer här “Många gånger saknas det vetenskaplig grund för de pedagogiska metoder man använder i skolan. Vad gör regeringen åt detta” säger Bertil Östberg, statssekreterare i Utbildningsdepartementet.
Det råder ingen brist på allmän skolforskning, när det gäller ex rektorernas roll, skolgårdarnas betydelse, osv. Men det som är väsentligt forskar man inte om, det som händer i klassrummet. Den forskning som svensk skola behöver verkar inte var intressant.
“Barn som misslyckas i skolan har en kraftigt ökad risk för många hälsoproblem och särskilt psykosociala problem. Det gäller barn från alla socialgrupper. Därför är det viktigt att forskningen ger lärarna vägledning för hur de ska arbeta,” säger Knut Sundell, som har gått igenom avhandlingar mellan 1997 och 2006 för att titta på vilka som innehåller utvärderingar av metoder. Hans kartläggning visar att endast en liten del av avhandlingarna inom det pedagogiska området har detta som sitt syfte.
Professor John Hattie från Nya Zeeland har sammanställt ett gigantiskt material (800 metastudier från över 50 000 olika undersökningar som omfattar mer än 80 miljoner elever) som publicerades 2009. Slutsatserna visar att svenska pedagogiska reformer och rekommendationer i många fall varit till mer skada än nytta.
John Hattie använder ett standardiserat mått, kallat effektstorlek, för att beskriva vad som påverkar elevers skolprestationer. Dessa värden kan vara både positiva och negativa. Eftersom forskning från vissa delar av u-världen visar att barn lär sig utan att gå i skolan drar John Hattie slutsatsen att en effektstorlek * som är lägre än 0,15 antyder att skolan haft en skadlig effekt. Ett vanligt resultat är effektstorlekar på mellan 0,15 och 0,40, vilket han tolkar som måttliga effekter. Effektstorlekar på 0,40 eller högre menar han är starka och eftersträvansvärda.
Jag menar att svensk skola bara “kör på i ullstrumporna”, utan att någon analys av kvalitet initieras. Man tror så mycket utan att ha någon som helst vetenskaplig grund för sina antaganden. Ett exempel är det arbete som läggs ner på analys och åtgärder inom skolan, vilken näst intill är försumbar.
Ibland kan tanken komma att många inom skolväsendet “drabbats” av hybris med det uttalade mantrat. “Vi är faktiskt bäst vad än andra säger om oss” Detta storsvenska sätt att hantera skolan har gjort att vi nu halkat efter andra länder och i sinnevärlden blivit landet lagom på allvar. Men lagom är tyvärr inte gott nog i den värld vi lever i.
=====================================
Effektstorlek bakgrund.
* Hattie säger "effektstorlekar" är det bästa sättet att svara på frågan "vad har störst inflytande på studenternas lärande?". En effekt-storlek 1.0 är vanligen samman med:
• främja elevernas prestation på ett år, eller förbättra nivån på lärandet med 50%
• ett samband mellan vissa variabel (t.ex., mängden läxor) och uppnåendet av cirka 0,50
• Ett två betyg språng i GCSE, t.ex. från ett C till en A
En effekt storlek 1,0 är uppenbarligen enorm! (Det definieras som en ökning med en standardavvikelse)
GCSE- examen
Grundläggande behörighet
Utbildning som omfattar minst 3 ämnen i GCSE/IGCSE (General Certificate of Secondary Education/International General Certificate of Secondary Education) samt minst 2 ämnen i GCE A level (General Certificate, Advanced level), totalt 5 olika ämnen, ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning i Sverige. Även andra kombinationer av ämnen i GCSE och GCE kan ge grundläggande behörighet:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.