Elevinflytande i skolan – har vi fått något genombrott på 65 år?

Jag brukar då och då titta tillbaka på gångna skolår för att få perspektiv och se vilken vikt och vilja man lagt ner på olika frågor i skolan under åren. Jag har skrivit om elevinflytande i ett tidigare inlägg, med en lita annorlunda vinkling. Ämnet är så viktigt att jag tar upp det igen, nu när vi snart har ännu en ny läroplan. Kanske är det så att “droppen urholkar stenen” som man säger.

Nu när jag valt elevinflytande igen är tidsrymden över 65 år och något/några år till har gått. Den första läroplan, förutom 1946 års skolkommission och 1955 års skolutredning, som på ett uttalat sätt ”i nutid” nämner elevinflytande är Läroplan 1962. Jag  betar här av alla läroplaner till och med läroplan 2011.

Läroplanerna är tvingande och inte förhandlingsbara, där skolan ska  sträva efter att infria det som står där. Detta kan man läsa om elevinflytande i de olika läroplanerna. på 1900- och 2000-talet

Läroplan 1962
"Sättet att lösa uppgifterna kan ofta individualiseras. Detta sker, när elever, som har samma eller ungefär samma arbetsuppgifter, väljer böcker och andra källor vid individuellt arbete samt planerar och genomför sitt arbete på ett personligt sätt".

Läroplan 1969
"Dessutom ska eleverna, enskilt eller i mindre grupper, arbeta med överkursuppgifter, vilkas inriktning, omfång och svårighetsgrad blir helt beroende av deras fria val."

Läroplan 1980
"Ett av skolans mål är att ge barn och ungdomar en demokratisk fostran. Eleverna skall bl.a. tillsammans med kamrater kunna fördela arbetsuppgifter, organisera redovisningar och utställningar, ta ansvar för yngre kamrater som behöver hjälp och ta del av arbetet på en god skolmiljö."

Läroplan 1994
"Läraren skall se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta ökar med stigande ålder och mognad."

Läroplan 2011
”Elever ska successivt utöva ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan”.

Skrivningarna om elevinflytande i skolan har alltså funnits inskrivna i läroplaner sedan 1962. Men viljan att låta eleverna få något reellt inflytande har varit lågprioriterat i den anda som funnits i skolan menar jag.. Förmedlingspedagogiken, där läraren är den aktive som “tillåter” eleverna att tala och arbeta på uppmaning har rått övervägande . När vi hade läroplan 1969 fanns tendenser till att låta eleverna få mer inflytande i de så kallade grupparbetena. Detta tog jag upp i mitt tidigare inlägg också. Tyvärr var lärarna dåligt skolade i att använda detta redskap för demokratiskt inflytande.

Som så många gånger förr rann allt “ut i sanden” och man “normaliserade” undervisningen igen dvs återgick till förmedlingspedagogiken. Trots av vi skriver 2011 har vi inget elevinflytande värt namnet på ett flertal skolor i Sverige, anser jag. Det  elevinflytande som jag ser, sker oftast fortfarande på lärarnas villkor. I praktiken blir “elevinflytandet”, bara en dialog.

Den historiska tillbakablicken ger vid handen, förklarar, att uppdraget till folkskolan i gångna tider, var att den skulle hjälpa till att få fram läskunniga, skötsamma individer som kunde arbeta i fabrikerna efter klockan och inte efter solen, som i det gamla bondesamhället. Detta gamla arv har varit svårt att frigöra sig från, och  elevinflytande har inte passat in i denna syn på människan.

Visst ska man passa tider och sköta sina studier, men inte på skolans villkor, utan efter individens egna förmågor och möjligheter – det kallas individualisering och elevinflytande! i den innebörd som man avser i läroplanerna.