“Fylleriövningar” och andra snuttifikationer

Jag följer här upp ett tidigare inlägg om läroböcker på detta sätt. Fortfarande följer ofta övningsböcker till läroböckerna en gammal  väl beprövad. mall  Jag kan konstatera att övningsböckerna är än mer konservativa än läroböckerna.

Rubriken “fylleriövningar” syftar på den snuttifiering som ofta finns i övningsböcker och i träningsuppgifter. Modern skolforskning har visat att snuttifiering och fylleriuppgifter inte leder till livslångt lärande. Som ett exempel kan vi ta svenskböckernas övningsböcker. De har i alla tider övervägande eller till viss del bestått av utelämnade ord eller fraser som skall fyllas i av eleven.

Vi kan ve se ett typexempel  “Jag ………….. till skolan varje morgon”. “I går ………… jag till skolan”. Denna typ av övningar finns och har sett ut i stort sett likadant i 50 år. Många elever med läs- och skrivproblem kan inte ta åt sig denna typ av övningar, då de ofta inte får något sammanhang. Även för övriga blir det minst sagt fragmentariskt.

Samma fenomen kvarstår i språkundervisningen där glosträning är den nästan överskuggande delen, anser många lärare. Man har den föreställningen att man ska bygga upp ordförrådet skilt från övrig textbehandling. Det är förstås lätt att ge ord som läxa och att kräva att eleven ska kunna återge dessa utantill. Detta trots att språkundervisningen sedan länge skall inriktas på att tala och förstå språket. Det har gjorts flera försök att leva upp till detta men tyvärr, snart är man tillbaka igen till glosorna och de grammatiska lösryckta exemplen. Många gånger med hjälp av läroböckerna.

Allt det jag skrivit ovan kan kopplas till den “Dolda läroplanen”, där man gör i skolan som man alltid har gjort av generationers lärare, Är lärare också läroboksförfattare så är det inte så konstigt att detta fortgår tvärt emot vad som anges i kursplaner och läroplaner. Här har vi den allt överskuggande konserverande faktorn, menar jag.

Att som lärare tro att läroboken = kursplanen är ganska befängt. Läroböckerna produceras av privata läromedelsförlag som inte har något ansvar att böckerna behandlar alla kursmoment som ett exempel. De har förstås intresse att sälja böcker, så visst är böckerna till viss del anpassade till kursplanerna. Men en lärare som enbart följer läroboken gör inget gott arbete om man ska syna kursplanerna noga. Det menar jag på fullt allvar

Ett exempel som är mycket intressant som motbild till snuttifieringen är att pojkar på senare tid blivit allt duktigare på ex engelska. Man kan då undra om de kunnat ta åt sig undervisningen bättre än många flickor. Men forskarna har sett ett samband med datorspelande och användandet av Internet som en avgörande faktor. Man pekar på betydelsen av sammanhanget, kommunikation med andra som avgörande faktorer. Engelskan används på ett funktionellt sätt för kommunikation invävt i spelen.

Detta stödjer forskarnas teorier att meningsfulla situationer främjar lärandet. Nu när lärandet “krupit” ner i förskolan, kan man förmoda att förskollärarna, som inte bär på skolans arv, ska genom sin kommunicerande teknik tillföra nya dimensioner i undervisningen till ex i språkutvecklingen. En spännande tid framgent, helt klart.