Lärarstudenter allt “dummare”

Ovanstående rubrik är hämtad från en artikel av professor Lars Pålsson Syll, Malmö högskola, tillika filosofie doktor i ekonomisk historia , ekonomie doktor i nationalekonomi , docent i ekonomisk historia. Nu hörs hans röst bland flera andra röster från den akademiska världen, när det gäller lärarstuderande och deras förutsättningar.
Jag har i några inlägg, i all enkelhet, försök påpeka att skolan är i en allt större pågående kris, från grundskola till universitet och högskolor, kan jag nu konstatera. Allt för många beslutsfattare, menar jag, gör som strutsen och stoppar huvudet i sanden, i stället för att konfrontera problemen. De flesta har inte ens förstått grundproblemet, men Lars Pålsson Syll visar klockrent på de mekanismer som inverkar på skolans begynnande förfall.

Om skolan och lärarkåren
“Tyvärr är de studenter vi får till universitet och högskolor över lag allt sämre rustade för sina studier. Omstruktureringen av skolan i form av decentralisering, avreglering och målstyrning har tvärtemot politiska utfästelser inte levererat.
Den pålagda professionaliseringen av lärarkåren har snarare resulterat i deprofessionalisering i takt med att resurser minskat och uppgifter och ansvarsområden ökat.” (Lars Pålsson Syll 2012)

Bild Pubkic news

Man har från skolpolitiskt håll alltså motverkat det syfte man hade, att lärare skulle bli mer professionella och yrket involveras i den akademiska sfären. Detta har man gjort genom att splittra upp lärarnas uppgifter, med bland annat mera administration där staten vill ha insyn i alla led med ett kontrollerande syfte. Att enbart uppfylla statiska kursplaner i olika årskurser rimmar illa med att elever och klasser är olika varandra och fordrar olika metoder, olika tyngdpunkter och olika undervisningstempon.

Om lärarstudenter
“Lärarstudenter rekryteras i dag i allt större utsträckning från studieovana hem. Lärarstudenters betyg och resultat på högskoleprov har också minskat under en längre tid. Samtidigt som rekryteringen av lärarstudenter med höga studieresultat således försvårats, har det i allt högre grad ställts krav på lärarutbildningens akademiska nivå. Hur vi med knappare resursramar ska kunna lösa dilemmat med högre krav på meritmässigt allt mer svagpresterande studenter är svårt att se.” (Lars Pålsson Syll 2012)

Om universitetsstudier
Lars Pålsson Syll pekar på ett annat faktum där, neddragningar också sker “Sedan länge är det känt och påtalat att många av de utbildningar som bedrivs vid landets högskolor och universitet idag har en mager kost att leva på. Resultatet blir därefter – få lärarledda föreläsningar i rekordstora studentgrupper.(Lars Pålsson Syll 2012)

Då har vi ett dilemma som lägger mera hinder i vägen. Flera studenter får färre möjligheter till föreläsningar och handledning. Om lärarstudenter har ökade svårigheter, så motverkas även här att utbildningarna ska och kan kompensera.

Om lärarlönerna
”Lärarnas relativlöner har minskat under en längre tid. För 50 år sedan tjänade en folkskollärare i genomsnitt nästan lika mycket som en ingenjör. Idag är en grundskolelärarlön i snitt 65 procent av en civilingenjörslön. För 50 år sedan tjänade en läroverkslärare i genomsnitt 35 procent mer än en ingenjör. Idag är en gymnasielärarlön i snitt 75 procent av en civilingenjörslön.” (Lars Pålsson Syll 2012)

Han säger om den uppkomna situationen:
“Egentligen är det märkligt att lärarlönetappet ohämmat fått fortgå så länge. Få åtgärder torde ha större långsiktig avkastning än att satsa på att få duktiga lärare som kan förmedla kunskaper till nästkommande generationer.”(Lars Pålsson Syll 2012)
Att spara på lärarlönerna. kommer att bli förödande inom en kort period, det är min fasta övertygelse.

Om läraryrket villkor
”Här har vi så klart också ett av huvudskälen till de problem som svensk skola brottas med i dag. Varför skulle högpresterande studenter annat än undantagsvis välja att söka sig till en utbildning som leder in i ett yrke som idag kännetecknas av låg lön och avsaknad av all prestige och status? “ (Lars Pålsson Syll 2012)

Kan det sägas tydligare än så här?