Världens bästa skola bara försvann!

Vi har alla hört utropen från politikerhåll genom decennierna , “vi ska skapa världens bästa skola”. Som vanligt är det lättare att säga “tulipanaros” än att göra den.
För oss som arbetar eller har arbetat i skolan så står det klart, att skolan under denna tid i stället behandlats styvmoderligt utan att samhällsmedborgarna har haft insyn i detta, kan jag konstatera. Inget kommer plötsligt, men när det väl kommer så är krisen redan ett faktum och då först slås den upp i media.

Det offentliga skoldebatten som förs mellan skolministern (politikerna), SKL (Sveriges kommuner och landsting)  och lärarförbunden om skolan är aningen abstrakt och diffus för medborgarna. Debatten innehåller slagord och politiska övertoner, som ofta förvirrar de som ska följa den. Denna debatt har få beröringspunkter med det som skrivits på olika internetmedia, på insändarsidor, där “folkdjupets” åsikter ventileras.

 
Bilder www.google.com

Folkets dom? – tre bloggexempel
”Alla lärare glömmer gärna att dom har x antal lediga dagar/veckor jämfört med övriga som har 5 veckor. Det är sommarlov, höstlov, vinterlov, sportlov, påsklov, mm. Jag vet att dom inte är lediga alla dagar på ett lov men jämför gärna med vi övriga som har 25 dagar att disponera på ett år så är det stor skillnad som skall tas med i de ekonomiska beräkningarna. Därtill kommer att de är en mycket konservativ yrkesgrupp, som anser att de inte behöver ändra på sig och följa tiden. Så visst är lärarna rätt avlönade”

“Är lärarna verkligen värda sin nya lön? Den har ju ökat, men frågan är om den inte borde sänkts med tanke vad man nu får höra från lärarkåren. Man tycker ju att lärare kunde förstå enkel logik, men så tycks det inte vara.”

“Får staten in mindre skatt kan samma stat inte öka löner som betalas med skatt hur som helst. Skatt in och skatt ut är som kommunicerande kärl. Får man in mindre skatt, och det får man när man sänker skatten, blir det mindre pengar till dem som avlönas med skatt. Det borde varje lärare värd sin lön begripa. Det begriper nämligen eleverna.”

De flesta inlägg på bloggar och i tidningar skjuter in sig på lärarnas villkor, men lämnar skolans kris därhän. Få skribenter kopplar ihop de två.

Signaler undergräver lärarnas viktiga roll för eleverna
Om man inte har “folket” med sig i sin samhällsuppgift så kommer inga större förändringar att ske över tid, varken med status, löner för lärarna eller skolan som organisation, detta är min övertygelse. Att tro att man kan arbeta i en skola som beter sig som en “skyddad verkstad” och på detta sätt få allmänhetens förtroende är snudd på idioti. Min poäng är, att om man döljer det mesta för “folket”, så kan de inte se eller förstå lärarnas arbetsvillkor, eller skolans kris. Detta blir den skyddade verkstadens dilemma och lärarnas största misstag. Allt blir reducerat till en klagovisa som ingen tar på allvar.

Men vad hände då med världens bästa skola?
“Världens mest jämlika skola har blivit en sorteringsmaskin som skiljer rika från fattiga, högutbildade från lågutbildade och svenskar från invandrare.” (DN 2011)

“Fattig som rik, svensk eller utländsk, alla elever har rätt att nå målen i alla ämnen”, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen. “Men frågan är om det inte redan är för sent.” Detta blir illavarslande då skolinspektionens chef säger detta. Har man då givit upp hoppet om skolan genom att konstatera detta, det blir frågan?

De blivande lärarna – en investering eller …..? 
“Oroväckande många av våra studenter behärskar inte fullt ut sitt eget modersmål - varken när de börjar sina studier eller när de lämnar universitetet. Därför har många svårt att klara vissa moment i sina språkstudier. Särskilt bekymmersamt är att detta även gäller studenterna på lärarlinjerna. Vi överväger nu olika former av stödundervisning“ Det säger docent Lars-Håkan Svensson, universitetslektor.

Jag kan konstatera att svensk skola är i en djupare kris än vad någon skolpolitiker ens förstått eller anat. Om man på lärarutbildningarna måste ge stödundervisning till lärarstudenterna på universiteten i så basala saker som sitt modersmål och stöd för andra språk, då är det, enligt mitt sätt att se, fara å  färde. Om det är så att många studenter på lärarutbildningarna har de mest mediokra gymnasiebetygen vid utbildningens start, och som sedan ska utbilda våra elever efter genomgången utbildning, då blir det i mina ögon inte speciellt optimalt. Har lärarutbildningarna blivit en “uppsamlingsplats” eller har de blivit en genomgångsutbildning för andra universitetsstudier?

Flykten från läraryrket
Ja statistik finns för nya lärare i yrket (SCB), 11-15 % av grundskollärarna har slutat inom 3 år, 20 % av gymnasielärarna har slutat inom 3 år, listan på yrkeslärarna, musiklärarna, idrottslärarna följer samma mönster. Detta tillsammans med tidigare pensionsavgångar förvärrar skolans kris. Kommer skolan snart att bli en “arbetsmarknadsåtgärd”, där arbetsförmedlingen kan avisera arbete för arbetslösa som inte får jobb i sitt yrke? Detta får förstås tiden utvisa.