De flesta elever tycker inte skolan eller “världen” är viktiga

Allmänt sett så anser man att läroplaner, kursplaner och lärares undervisning ska tillfredsställa den lust och nyfikenhet som alla elever känner för att lära i skolan. Detta är den gängse pedagogiska tolkningen av hur skolan skall verka i samhället.

Barns förmåga, motivation och prioritering
Gordon Neufeld, kanadensisk utvecklingspsykolog har studerat barn i skola och förskola sedan mer än 35 år. Han menar, att bara ensidigt, se på de resultat elever gör i skolan och tro att det är hela sanningen av barns förmåga, blir lite fel.
För att avhjälpa problemet att en del elever presterar sämre så blir det mest framträdande resultatet i Sverige att man tillför flera lektioner och att utöka lärarresurser som ska avgöra till det bättre. Detta är skolministern och skolmyndigheters nuvarande väg. Denna leder troligen inte till målet.

Gordon Neufeld
      Bild www.google.com

Neufeld har studerat barns utveckling, uppmärksamhetsproblem för barn/elever och menar att diagnoser som ADD, ADHD utdelas för lättvindigt. Mycket av symptomen för dessa diagnoser, beror på utvecklingsmässiga faktorer som blir till uppmärksamhetsproblem hos alla barn, mer eller mindre, säger han. Detta kan man numera se genom olika typer av hjärnskanning.  Där barn som exempelvis är “senare utvecklade”, är trötta eller är hungriga kan för lärare, vårdnadshavare uppvisa beteende som kan tolkas som avvikande beteende, eller att de inte uppvisar det för åldern “vanliga” beteendet. Att elever är “efter” i sin mentala utvecklig kan också förstås inverka på det resultat eleven gör i skolan. Detta måste man ha klart för sig som lärare och rektorer.

Skolan är inte intressant
Gordon Neufeld menar att antagandet att alla elever är nyfikna och törstar efter att få lära sig i skolan inte alls stämmer. Han säger att de flesta barn är minimalt intresserade av skolan och att få lära sig om världen. Beroende på mognad uppvisar barnet trots detta, en förmåga att tillgodogöra sig saker om världen på ett nyanserat sätt. Andra barn som inte nåt denna mognad och som bara kan hålla en sak i taget aktuell i arbetsminnet, blir i skolan ett problem, inte minst när det gäller skolresultat. Detta talar mot att betrakta barn i en klassgrupp som ett kollektiv när det gäller metod och didaktiskt angreppspunkt, har jag förstått.

Barn/elever prioriterar oftast andra saker än skolan som t ex SMS, Facebook, Twitter, raster, vad andra kompisar gör, de tänker hellre på sina specialintressen osv. Att då ensidigt fokusera på lärarens förmåga att skapa motivation för det som ska läras i skolan blir då inte helt lätt. Uttrycket “bra lärare” blir då lite malplacerat, då man enbart då fokuserar på lärarens förmåga utan att ange vad man menar. Ofta då ensidigt betona den mängd ämneskunskap som läraren har.

Gordon Neufeld har för mig blivit lite av en väckarklocka då han samtidigt förklarar den aktivitet som sker i klassrummet som inte har med skolarbete att göra. Han framhåller att alla elever hanterar sina prioriterade saker så här, det behöver inte vara av ointresse utan att de sakerna är just högre prioriterade.

Anknytning till läraren är en absolut förutsättning för lärande. 
Gordon Neufeld framhåller behovens viktiga roll för lärande. Att ha ätit ordentligt, vara utvilad, att vara omtyckt och uppskattad av andra är absoluta förutsättningar för att kunna lära i skolan.  Han menar att anknytning till läraren är den främsta förutsättningen för lärande. Saknas denna så menar Neufeld att det inte finns några förutsättningar för lärande hos eleverna.

John Hattie

John Hattie, Nya Zeeländsk utbildningsforskare framhåller också anknytning och relationer till läraren som den kraftfullaste faktorn för lärande. Med detta som bakgrund  blir då inte det viktigaste att lägga all kraft på lektionernas “tekniska” uppläggning för eleverna i syfte att de ska lära bättre. Lösningarna finns på en annan nivå.

Finns det också naturliga orsaker till att skolresultaten viker?
För mig blir en del saker tydligare, då vi har en värld med ett oändligt utbud av saker som kanske blir mer intressanta än skolan. Då kanske det också finns en “naturlig”, rationell förklaring till att skolresultaten sjunker. Med en ålderdomlig skola, så blir det lättare att prioritera bort den för viktigare och intressantare saker för individen.

Det kanske är så att man skall byta fokus till en början och arbeta på att skapa en bra skolmiljö, där eleverna “känner sig hemma”, känner sig uppskattade och trivs, före att bara skapa mera lektioner som ett exempel.
Gordon Neufeld säger att barn kämpar sig genom skoldagen för att sedan göra något mera väsentligt. Detta perspektiv tål att tänkas på för oss lärare.

Se och begrunda de fyra föreläsningarna av Gordon Neufeld   Här
PM om Visible Learning av John Hattie  Här