Skolan är medskyldig till detta misslyckande

I media behandlas ungdomsarbetslösheten i Sverige, på ett slentrianmässigt sätt, anser jag. Den kan säkert förklaras av flera faktorer som framhålls ensidigt av olika experter. Arbetslivet har förändrats radikalt de senaste 20 åren, mot att nu redan från start fordra gedigna yrkesgrundkunskaper av de som ska börja i ett yrke.

Få branscher har “ingångsarbeten”
I vårt nuvarande näringsliv är det svårt att få “ingångsarbeten” i flera branscher. Inom tekniksektorn måste man anställa kompetenta ungdomar redan från början. Ett stort antal företag kan inte utbilda sin nya personal samtidigt som det ska prestera på topp och kostnadseffektivt. Från politiskt håll har man premierat de som redan har ett arbete och uttalat att de ska arbeta mera. Inte särskilt genomtänkt då kommande generationer ska “ta över och styra samhället”, då de “vise och odödliga” faller för åldersstrecket. Hos bland annat “fyrtitalisterna” finns föreställningen av det eviga livet, kan man anta av hur man hanterar frågan.

Bilder www.google.com

Tittar man på exempelvis tidningarnas jobbsidor, så ser man att det finns jobb, även för ungdomar, om man har en god utbildning. Ibland kan säkert en del ungdomar bromsas av att man behöver arbetslivserfarenhet för jobbet de söker. Tidigare fanns i näringslivet ingångsarbeten för de flesta ungdomar. Det var då naturligt att exempelvis börja yrkesbanan genom att “arbeta på bruket”, i kommunen eller i olika lokala företag.

Skolans ansvar, del av verkligheten?
Man kan spekulera i vilken del skolan har i arbetslösheten. Att  ha en teoretisk skola som uteslutande arbetar med kognitiva undervisningsmetoder och ser på eleverna som en enhetlig grupp är ingen framkomlig väg. Gruppen elever utan fullgod gymnasieutbildning ökar och är nu uppe i 11,8 %. “Framstående forskare anser att skolans undervisningsmetoder bygger alldeles för lite på beprövad forskning om hur hjärnan bäst tar till sig information”, (Skolvärlden 2012).

Bakgrunden till detta är säkert det sätt som man ser på kunskap och lärande i skolan. Skolan har stor del i att ungdomar fått svårare att komma in på arbetsmarknaden, genom dåliga förberedelser för arbetslivet, det konstaterar jag. “Skolan är massutbildning med minimala resurser. Förenklingar och automation krävs för att genomföra den. (John Lantz 2013)

“Skolan vet bäst”
Det värsta är att alltför många inom skolans väggar agerar, som om det inte finns någon värld utanför skolan. Man lever fortfarande i en “inre” föreställningsvärld där kunskapen övervägande finns i böcker, oftast gamla böcker, fastän samhället i stor grad nu är digitaliserat.

Många lärare arbetar ännu efter den “dolda lärarplanen”, där gamla skolnormer och förställningar har “ärvts”, från tidigare generationers lärare, och som fortfarande inverkar i undervisningen. Att överta en yrkeskunskap oreflekterat, blir inte speciellt framgångsrikt, det blir för eleverna förödande. Att detta får fortgå år efter år är för mig en gåta. Kanske är det skönt med bekvämligheten att upprepa allt år efter år, utan att ha krav på sig att förnya sig och undervisa i tiden, och ge eleverna en reell chans på arbetsmarknaden. Men hur många generationer ska vi förlora innan vi inser vart det leder? Det är den stora övergripande frågan. Nu har vi facit för de 11,8 %!! Måste vi har mera bevis??