“Budgetlönetaktiken”

För mig verkar det jag kallar “budgetlönetaktiken”, gå ut på att med alla medel hålla tillbaka lärarnas löner, till förmån för andra grupper. Nu som kommunalanställda har statusen på yrket sjunkit och har fått göra detta med kommunernas goda minne, menar jag. Ett yrke med låg status “behöver” ju inte avlönas speciellt högt. Om det också finns många kvinnor i yrket, då tillkommer ännu en faktor, som håller tillbaka lönerna. Kvinnor har av tradition avlönats lägre än män.

Uppdraget
Det som skiljer läraryrket från flera andra yrken är att man arbetar och undervisar kommande generationer för en framtid i och utanför Sverige. Man kan bara ana vad vi står inför, när eleverna idag inte kan lära tillräckligt för sitt framtida liv. När skolan utarmas och lärarnas möjligheter att arbeta sinar då blir det problematiskt. Sverige behöver en kompetent, välutbildad lärarkår med hög status för elevernas skull och för Sveriges framtid. Sverige behöver ha tillräckligt många lärare som kan medverka för kunskap, ge demokratiska värderingar mm från en generation till nästa. Man brukar ibland kalla lärarna “samhällsbärarna” för att beskriva uppdraget man utövar. För Sveriges framtid måste man tona ner retoriken när man pratar om lärares löner och ställer dessa mot andra grupper i samhället med kortsiktiga argument. Har vi inte välutbildade och kunniga ungdomar, då är Sverige illa ute inom en ganska snar framtid kan man förmoda. Flera saker kommer säkert då att ställas på sin spets och dessutom försvinner inte “problemen” av sig själva, det är ett som är säkert.

Bilder www.google.com

Kommunala dimridåer uttalade av SKL (Sveriges kommuner och landsting)
SKL fortsätter att trumma in budskapet, “Bra lärarna ska ha bra lön”. Gäller detta budskap då alla lärare, eller måste de först uppdelas i grupperna “bra och inte bra”, kan jag undra? Förvirring eller dimridåer? Det blir nog att citera Shakespeare: “Att vara eller inte vara, det är frågan? “ ”Bra lärare ska ha bra lön. En av de viktigaste faktorerna för ett bra resultat och en god utveckling i skolan är bra lärare. Därför måste de premieras. Men det förutsätter större lönedifferentiering och större möjlighet att sätta lönenivåerna lokalt”. (SKL 2012) Med de här uttalandena har SKL “målat in sig i ett hörn”, då man uttalar sig om något som är diffust, menar jag.  Det är inte rättssäkert på något sätt, i mina ögon, att ha ungefärliga kriterier för karriärtjänster. (Regeringens hjälper inte). Vad tillför dessa då?

Men man påpekar samtidigt från SKL att lönerna ska differentieras ännu mera. Detta betyder att några få får mer och de flesta får bara en aning, eller hur? Det blir bara en omfördelning av lönepengarna inom kollektivet, en syn som inte förbättrar vår skola på något sätt. I “förstelärarereformen” ser jag  bara godtycke och en stor portion “framhålla mig själv till varje pris - beteende” och därtill också om det behövs “skrapa med foten”. Detta är inte speciellt professionellt. Är det detta “flum” som gör att kommunerna tolkar allt på sitt eget sätt?

Ett exempel
Det här exemplet måste ses som ungefärligt. 2012/13 fanns det i grundskolan c:a 92 000 tjänstgörande grundskollärare och 2016/17 ska det finns c:a 47 000 förstelärare (“Bra lärare”) i grundskolan om staten fortsätter att “pumpa” in pengar. Om siffrorna står sig så kommer det att finnas med logikens lagar c:a 45 000 lärare “som inte är bra”. Ska de förbli “inte bra lärare”? Eller vad ska man göra åt detta, kan jag undra? Om man utbildar dessa till bra lärare, hur ska de avlönas, kanske mera statliga pengar? Kommunerna verkar hålla hårt om plånboken, upplever jag. Jag kan konstatera att SKL.s resonemang är konstigt. Hur ska man motivera 45 000 lärare som anses inte “fylla måttet” (som “bra lärare), till att vara med och lyfta skolan med ett “glatt sinne”?

Verkligen är en helt annan
Problemet kan inte vara att det är omöjligt att skapa verklighetsnära nationella kriterier, baserad på meriter utöver grundutbildning för det man vill kalla “duktiga lärare”. (Regeringens är alldeles för flummiga). För lektorerna finns ju nationella kriterier (Högskoleexamina) redan, som grundar sig på meriter utöver grundutbildningen. (Utbildningsdepartementet). Jag tror att det mera verkar vara ovilja att förändra. Det får inte kosta för mycket, det är huvudskälet, upplever jag. 

“Kommunerna tycker att lärarna redan har höga löner och vill låta de med mindre lön komma ikapp. Det innebär att lärarnas löner i det närmaste stått stilla.” (Aftonbladet 2011)

“Både gymnasielärare och grundskollärare tillhör de yrkeskategorier som haft sämst löneutveckling sedan millennieskiftet. Deras löner har ökat med cirka 38 procent sedan år 2000, att jämföra med till exempel ingenjörer och tekniker vars löner stigit med 52 procent under samma period”. (DN 2013)

Kommunerna går sin väg
Visst kan man spåra att lärarna hittills blivit styvmoderligt behandlade i den kommunala sfären. Åtminstone ser jag det. Men att bromsa och inte utveckla “lärarlönereformen” verkar njuggt.
“Regeringens intention bakom förstelärartjänsterna är att det ska vara permanenta tillsättningar. Nu visar siffror som Skolverket tagit fram för Rapports räkning att 9 av 10 kommuner ger lönetillägget på 5000 kr under en begränsad period. 20 av landets kommuner och drygt 250 fristående skolor har inte sökt några pengar över huvud taget inför hösten” (Skolvärlden 2013). Att det blivit så här tror jag beror på att man från kommunerna är rädda för att statsbidraget ska dras bort och kommunerna själva får ta denna lönebörda. Om man på allvar menar att lärare är “bra lärare” så kan de väl inte bara vara “bra” med statligt lönetillägg?

Citaten
Den som läser detta inlägg, noterar säkert att flera av citaten nu har några år på nacken. Men verkligheten har inte ändrats nämnvärt sedan dessa skrevs, så de är i högsta grad relevanta även nu 2014. Vill man ha lärare i framtiden, så måste man betala för dem. Alternativet är att ta någon från Arbetsförmedlingens lista med arbetssökande. Det kvittar då vilket yrke denne har bara man är intresserad av skolan. Då har vi gått varvet runt och är tillbaka i folkskolans barndom faktiskt.

Detta är förstås inte skrivet för att misskreditera någon med annan utbildning är lärarens. Men handen på hjärtat, inte vill vi ha någon annan än läkare eller annan sjukvårdsutbildad personal när vi besöker vårdcentralen. Nog ska man väl kräva utbildade och kompetenta lärare i skolan på samma sätt?