Rop utan eko

Nu har skolan varit borgerligt styrd av Alliansen i nästan 8 år. Under hela denna tid har man talat om att skolan inte kunnat fullfölja sin uppdrag. Trots detta har nästan inga kraftfulla satsningar gjorts  “på bredden” för att att komplettera ej fullgoda lärarutbildningar, under den första mandatperioden. Man har mest väntat och talat sig varm över de nya styrdokument som skulle komma. Man har talat om den nya och den gamla skolpolitiken som om den “nya redan fått effekt”. Tråkigt när man skyller ifrån sig på andra, när inte allt det förväntade infrias. Det är faktiskt Alliansen som har regeringsmakten som har ansvaret hela mandatperioden, för skola och övriga åtaganden.
Man har dock lyckats “stöpa om möjligheterna” för läraryrket i grunden, där nya direktiv motverkat kreativiteten i utbildningsuppdraget. ”Ur professionsperspektiv innebär detta att lärarna förlorat inflytande över läraryrkets kunskapsutveckling och därmed över definitionen av vad det innebär att vara lärare” (SOU 2014:5 s 140)

Utan lönesatsningar får vi inga nya lärare i mängd
Under Alliansens tid vid makten har krav ställts på högre lärarlöner för alla lärare. Flera samhällsdebattörer har påpekat detta över tid. Detta har dock inte hörsammats under 6 av de 8 åren. Fortbildningskravet för alla har inte heller fått gehör. Visst har man infört lärarlyftet, förskolelyftet, matematiklyftet mfl liknade satsningar. Men detta är statliga satsningar, då kommunerna legat lågt.(SOU 2014:5). Det är ju förstås positivt med de olika “lyften”, men de är alldeles för “små” för att få någon uttalad effekt i mina ögon.

320
Bilder www.google.com

Valfläsk
Nu satsar man som aldrig förr inför valet 2014. Bortglömda är de första 6 “magra“ åren, då kraftfulla insatserna hade behövts. Nu står också de rödgröna partierna i samma talkör för att om möjligt överrösta. Men åtgärder som borde ha införts långt tidigare hade kunnat gjort skillnad. Flera av dessa nya satsningar är oprövade och riskerar därmed att sluka pengar, kanske utan större effekt. Att denna huggsexa inträder nu är valet förstås, men det finns en stor portion cynism och “valfläsk” i dessa löften. En del politikerförslag kommer att kosta pengar men effekten kommer troligen att utebli, då en del “blivande” satsningar går tvärt emot vad forskningen anser är lösningar. (Ex John Hattie 2013)

Löftena sviktar
I dessa tider av löften, så sjunker elevernas resultat alltjämt. De undersökningar som man gjort av bland annat matematikförståelsen visar att den är dalande. (PISA). I dagarna ser vi beviset på panik, då vår utbildningsminister nu “lagt in en högre växel” och presenterar “reformer” i ett ökande tempo. En del “reformer” som redan är prövade upprepas, som betyg, ordning och reda, men utan att de tidigare genomförda analyserats. Andra som är genomförda är misslyckade:

“Jan  Björklunds sämsta reform är kanske kraven på att alla lärare skall ha lärarlegitimation för att få fast anställning i skolan och för att få sätta betyg. Den reformen är kanske bra i teorin, men med tanke på hur dålig lärarutbildningen varit är det ofta tveksamt om en behörig lärare är bättre än en obehörig”. (Norrtelje tidning)

Vad är vitsen med att legitimera lärare som genomgått en undermålig lärarutbildning? Har man genom detta givit skola ökad kvalitet, kan man fråga sig? Nu ska man inte peka finger åt dessa lärare eftersom de gått i av staten fastställda lärarutbildningar. Men man kan ju fråga sig varför man valt denna lösning med legitimation utan eftertanke?

Mera betyg
Men trots att flera “reformer“ inte fått värka färdigt” så rusar Utbildningsministern vidare och vill bland annat införa betyg i åk 4. Han påstår sedan tvärsäkert att det kommer att fungera. Intressant ändå att han tillsätter en utredning, där hjärnforskaren Martin Ingvar blir utredare. Martin Ingvar har haft  intressanta synpunkter på betygen.

Utbildningsministern har några yttranden om “ordning och reda” som vi helt klart kan fundera över och som nästan säkert står i motsats till hjärnforskningen om lärande. För att lösa “slapphet” och oordning  rekommenderar han följande: ”Passar det inte så låser man dörren när det ringer in” (Jan Björklund i Svenska dagbladet.)

“Den låga klassrumsdisciplinen är en förklaring till de svenska elevernas försämrade resultat i jämförelse med andra länder”. (Jan Björklund 2013). Man kan ju undra hur elever ska kunna lära sig om de stängs ute ur klassrummen? Eller om eleverna känner att skolan är till för dem?

Kaserngårdsreformer
Det verkar på mig som om utbildningsministern hämtar kraft ur sitt tidigare yrke, där man pekade med hela handen. Då när det begav sig var de värnpliktiga inkallade med tvång och därmed kunde man använda “kaserngårdsåtgärder”, med hot om straff om man inte gjorde som man blev tillsagd. Med forskning och erfarenhet så vet man, att utan bra och moderna undervisningsmetoder - inga goda skolresultat. Man kan inte “hota” elever på samma sätt som värnpliktiga, även om de är tvingade att gå i skolan. I utbildningsministerns ögon ska de med mera disciplin tydligen då få “bättre kunskaper”.

Bara luftslott
Alla politiska partier vill utbilda speciallärare, specialpedagoger i stor mängd. Men detta blir bara luftslott till en början då utbildningen tar tid med nuvarande situation. Få nya lärare examineras som skulle kunna tänkas vilja gå dessa utbildningar. Vill man utbilda de som nu är “klasslärare” till speciallärare så blir det vakanser i klassrummen. Hur man än vänder sig så har man ändan bak brukar man säga.

Mycket av pratet, nu inför valet, har till syfte att dölja misslyckanden, man avleder till andra saker för att flytta fokus, menar jag. Denna taktik fördröjer också skolans “återhämtning” och elevernas möjligheter. Den “medicin” man från politiskt håll hittills ordinerat, har varit billig, administrativ och kontrollerande. Man har undvikit stora kostnadskrävande fortbildningar för att i stället skapa “billiga” pappersreformer och begränsade utbildningar. Inget av detta leder troligtvis till bättre kunskaper, bara mera förvirring, anser jag. Man har konstaterat att lärarna är mycket viktiga i skolan för att eleverna ska lyckas. Åtgärd Ett måste då vara att  satsa på alla lärarna, så de kan bli ännu bättre i sitt arbete. Lägg ner alla andra “försök” som bara bygger på antaganden och tro under denna kompetensutbildning.