Bildning eller bara utbildning

Under den hetsiga debatten om elevernas förmågor, betyg, lärarnas tillkortakommande och kontroll har parallellt funnits en bildningsdebatt som försökt visa på bildningens viktiga funktion för människan. Det är nödvändigt att förstå att bildning är ett större begrepp än utbildning. “Medan utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens, syftar bildning till en omvandling av hela människan. Utbildningen har enbart sina yttre måttstockar, under det att bildning alltid måste sättas.” (NE)

Bilder www.google.com

Bildningsbegreppet i Lgr 11.
Flera skribenter har konstaterat att ordet bildning nästan inte förekommer alls i den senast läroplanen för t ex grundskolan. “Det är också slående att ordet nästan helt har försvunnit i offentliga dokument rörande det svenska skolväsendet. Om läroplanskommitténs betänkande som låg till grund för 1994 års läroplan hette “Skola för bildning” så används ordet bildning nästan inte alls i de nu gällande läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium. Inte heller är det särskilt frekvent förekommande i den svenska skolpolitiska debatten”. (Burman 2015)

Anders Burman, docent i idéhistoria forskare vid Uppsala universitet, tar upp jämförelsen med vad som står i motsvarande norska läroplan när det gäller bildning. ”Danning er mer enn utvikling, mer enn læring, mer enn omsorg, mer enn oppdragelse og mer enn sosialisering. Samtid rommer danning alt dette.” (Rammeplanen 2011). I Sverige har man mera nu riktat in sig på det teknokratiska tänkandet, där människan genom sina yrkeskunskaper ska skapa större välstånd till förmån för alla. Vi som levt en stund på jorden vet att detta inte räcker för människans välbefinnande. Jag menar att Albert Einstein beskrev detta i sin korta devis, “Fantasi är bättre än kunskap”. En människa kommer inte långt med bara skolkunskap, då vi lever i ett komplext värld där dialog och social kompetens spelar en överordnad roll när man arbetar med andra. Förmågan till att associera och dra nya slutsatser.

Bildning är en “motor”
Jag menar att bildningen gör att man kan se saker i sitt sammanhang eller i ett nytt sammanhang, reflektera och samtidigt “odla” sitt tänkande, menar jag. Einstein har säkert en stor poäng, då han menar att man måste tänka utanför “boxen” och inte begränsas av det man ser inom yrkesutbildningens gränser. Nu ska jag inte nedvärdera utbildning och yrkeskunskap, då dessa också finns inom bildningsbegreppet. Men det man kallar Jeopardykunskap är ju inte bildning i vanlig bemärkelse enligt mitt sätt att se. Då jag menar att dessa kunskaper oftast består av fasta faktabegrepp. Bildning är något mer än utveckling, lärande, omsorg, uppfostran och socialisering om man vill beskriva detta.

Någon vis person har sagt följande: “Man kan säga att utbildning sköter skolan, medan bildning är ditt eget ansvar och din egen vinst. Skolan förväntar sig att du ska vara mottaglig för utbildning. Att öppna ditt sinne för bildning är ditt eget val. Det är inte alltid ett lätt val, men det är värt priset i det långa loppet”. Är det detta som gäller med Lgr 11 som exempel?

Jag menar att bildningsidealet tillför kraftfulla verktyg genom reflektion, historisk insikt och gränsöverskridande synsätt genom den personliga utvecklingen. Bildningen kan då få uppgiften av “motor” i det kreativa tänkandet som i sin tur tar utbildningen i sin tjänst för t ex nya innovationer. Att utmärka en del ämnen i skolan som viktigare än andra gör att man också förminskar den kreativitet som kan “utvinnas” ur bildningen.