Lärarrollen och arbetslaget

I alla skolsystem finns det styrkor och svagheter som kan inverka kraftfullt på verksamheten. En traditionell skolorganisation riskerar dock att cementera både lärandeinriktning, utvecklingsmöjligheter och inverkan på “lärarrollen”.

Lärarnas rolltilldelning och arbetslaget
En ”gammal” lärarutbildning kan bli ett stort hinder för att ändra sitt sätt att fungera som lärare, det säger forskningen. “För den individualistiskt skolade läraren är det inte säkert att man betraktar arbetslagsreformen som ett uttryck för ökande självstyre eller decentralisering. Även om man förstår och uppskattar tankarna bakom arbetslagsorganisationen så kan ändå den enskilde läraren uppfatta en del av konsekvenserna som negativa” (Mats Lundström 2013). Dock kan jag konstatera att begreppet arbetslag nu är närmast självklart inom grundskolan. Det som man kan diskutera är innehållet i arbetslagets ansvarsområde. På alltför många ställen har arbetslagstanken, vill jag påstå, stannat vid att vara en administrativ funktion, där man diskuterar problem som, ordningsfrågor, organisation, läromedel och ev. gemensamma elevproblem mm. Jag anser också att det alltför sällan handlar om rena pedagogiska frågor, som sätt att undervisa, didaktik dvs. den pedagogiska utvecklingsprocessen.

Bilder www.google.com

“Att få lärare att förändra mönster och tankebanor har visat sig vara svårt”. (Andy Hargreaves 1998). Han har i sin forskning identifierat fyra olika kulturer som kan prägla en skola; individualism, samarbete, påtvingad kollegialitet och balkanisering”. Det sistnämnda står för risken att man bilder grupper som kan i värsta fall ha helt motstående intressen och synsätt inom kollektivet. Själva skolorganisationen motverkar också kollektivt arbete, då varje klasslärare/mentor slutgiltigt har det yttersta ansvaret för den elevgrupp som han/hon har fått sig tilldelad. Detta betyder att “prioritet ett” ofta är att undervisa dessa elever på lärarens personliga sätt utan inblandning av andra. Det betyder också att man som lärare kan begränsa sitt intresse till denna grupp.

“Lärare menar ibland att det inom karaktären av lärarrollen finns en spänning mellan rollerna att både vara ledare och en del av ett kollektiv. Frågan blir då: Finns det någon konflikt mellan att å ena sidan vara ledare i ett klassrum för att sedan vara del av en grupp tillsammans med kollegor? På vilket sätt skulle detta påverka förmågan till samarbete och att hantera konflikter”. (Mats Lundström 2013). Lite av arbetslagets dilemma är, inte sällan, en gammal traditionell skolorganisation med indelning i “fasta” klasser och i värsta fall fastlagda scheman som i många delar kan hindra arbete i andra arbetsformer. “Om det råder för stora skillnader mellan olika lärares förståelse av vad man ska åstadkomma är det svårt att samarbeta”. (Scherp, H.2003, s 43). Här finns alltså ett antal invändningar för att allt ska fungera som det är tänkt.

Tolkningen
Inom varje lärares sfär finns en personlig tolkning av lärarens roll och uppgift. Låt var att alla lärare är på det klara med undervisningens roll, men även denna kommer att i högsta grad färgas av lärarens personliga sätt att undervisa. “Varje lärares tolkning av lärarrollen kan placeras på en flytande skala där den ena ytterligheten är läraren som ensam styrare av verksamheten i klassrummet (dvs. en traditionell lärarroll) och den andra ytterligheten innebär lärarlag som utövar en viss grad av kollektiv styrning (dvs. läraren som lagmedlem). Var någonstans på denna flytande skala som lärarna i arbetslaget placerar sig kommer att vara avgörande för hur framgångsrikt lagets samarbete kommer att bli”. (Mats Lundström 2013). Detta beskriver vad som kommer att vara arbetslagets reella uppgift för en grupp lärare, menar jag. Det kan bli en strikt administrativ enhet eller om man kan inbegripa en pedagogisk idédebatt i syfte att utveckla. Om alla befinner sig på samma nivå kommer man lättare att även nå mål för förnyelse av t ex. undervisningen. Det senare öppnar förstås möjligheter att också arbeta funktionellt tillsammans.

Läs gärna: Läraren från ensamvarg till lagarbetare och Gruppen som pedagogiskt verktyg