Lärandemiljön – en hälsorisk?

Vad utmärker en bra arbetsplats bör man fråga sig? Spontant kan man svara, en ljus och trevlig miljö, bra arbetsytor med utrymme för att kunna arbeta rationellt.

I skolans värld har man traditionellt satsat på “människans huvud”, med läroböcker och andra läromedel, datorer och surfplattor och lärare. Det är uppenbart att man glömt bort resten av människan när det gäller att arbeta i skolan, menar jag. “Dåligt underhålla skolor och orena miljöer är osanitära och skapar en usel arbetsmiljö. Dessutom visar forskning i den ledande vetenskapliga tidskriften Science att rena miljöer har en social dimension. Om vi vistas i en stökig miljö beter vi oss också stökigt” (Nima Sanandjaji , Dagens samhälle 2014).

Skolornas status
Ett antal skolor i Sverige är med all säkerhet nedslitna, mer än man vill erkänna. I tidningar och övrig media har det gått att läsa om för dåligt städade skolor, om byggnader som behöver underhåll. Gamla skolor är byggda som “gammaldags kontor”, med klassrum, grupprum och ofta långa korridorer. Där finns små möjligheter för att skapa gemensamma lokaler för social samvaro och återhämtning. De sanitära utrymmena är av gårdagens standard, dvs ofta i otillräckligt antal. Denna typ av skola minimerar samarbete och motverkar ofta att man kan arbeta i mera moderna arbetsformer. Buller, dålig luft blir besvärande när man ska arbeta i skolan både som elev och som vuxen.

Bilder www.google.com

Lärarnas arbetsmiljö
Få skolor är byggda för att tillgodose goda arbetsplatser för lärarna. I och med ökade krav på effektivitet, ökade krav på dokumentation och samarbete och samplanering är lärarens vardag helt annorlunda än tidigare. Ser man historiskt tillbaka, så förväntades läraren sitta kvar i klassrummet och sköta dokumentation och förberedelser där. Där kunde man förstås inte förvara känsliga handlingar eller andra saker som inte var för elevernas ögon, eller samarbeta med kollegor. Man förväntades ibland att även sitta i det gemensamma  lärarrummet/lunchrummet och arbeta samtidigt som annan verksamhet tilldrog sig runt om. Om nu du som läser detta tror att man genom detta kunde skapa vanlig kontorsstandard för lärarna så tar du fel. Samma problem uppstår då för lärararbetsplatserna i gamla skolor som för elevernas möjligheter. Det finns ofta inte lämpliga lokaler för någon typ av modern utveckling, anser jag.

I flera fall har man fått avsätta ett grupprum eller annat mindre rum till lärarna enligt principen “öppet kontorslandskap” på minimal yta. Det som skiljer det öppna kontorslandskapet i skolan från det i övriga samhället är att man också använder sig av “de packade sardinernas princip”. Man tränger, inte allt för sällan, in så många skrivbord det går i ett rum och menar med det att nu har lärarna godtagbara arbetsplatser. Detta kan tyckas vara en nidbild, men jag har själv tillbringat många skolår under sådana förhållanden. Problemet är förstås inte skrivbordet främst utan möjligheterna att förvara alla dokument, läromedel, arbetsmaterial och känsliga handlingar mm. I värsta fall blir det otaliga travar med allehanda ting på skrivborden, som minskar arbetsytan väsentligt. Det är förstås skillnad på gamla skolor och nya skolor, där man från början byggt i arbetslokaler för lärarna från start.

I det här sammanhanget kan det vara bra att veta vad föreskrifterna säger: ”Enligt 2 § arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1995:3) om arbetslokaler, skall arbetslokaler ha en med hänsyn till verk- samheten tillräcklig storlek, rumshöjd och luftvolym och vara lämpligt förlagda, utformade och inredda. Av 9 § framgår att arbetslokal normalt skall ha fönster med sådan storlek och placering att de ger tillgång till tillfredsställande dagsljus och möjlighet till utblick”. Om man skulle följa detta till punkt och pricka på alla skolor så skulle jag tro att man fick bygga om eller stänga några på grund av detta.

Sparar man fel?
Att spara på städning eller pressa städbolagen till att städa så billigt det går, detta är med mina ögon förkastligt. Att inte “vilja” förstå att dåligt städade lokaler också inverkar på lärandet blir ju förstås korkat. Problemet kan vara att den som förhandlar om skolans städning sällan är just i skolan. “Varför bör vi egentligen hålla rent i skolor? Ett uppenbart svar är att det inte är roligt att vistas där det är smutsigt och stökigt. Sådana miljöer skapar knappast bra arbetsro. Det är därför som framgångsrika företag är mycket noga med att hålla rent. Självklart är det också osanitärt, både för personalen och eleverna, när skolan är smutsig”. (Dagens samhälle 2014). Rena miljöer är också en inlärningsfaktor, anser också jag. Elever som håller sig hela skoldagen får ingen optimal inlärningssituation, då kroppen på olika sätt “protesterar” och inverkar i lärandet. Ett friskhetstecken är att eleverna själva påtalar missförhållandena numera, det är bra anser jag. Man skulle önska att lärarna gjorde detsamma i större utsträckning då det säkert behöver påtalas på flera platser, antar jag.