"Datoranvändningen på olika lektioner är begränsad i årskurs 4–6. Närmare sju av tio elever använder datorer på lektionerna i några få eller inga ämnen. Det är fler som anger att de aldrig använder dator på någon lektion än att de aldrig använder dator i skolan". (Skolverket RAPPORT 386 2013)
Man kan allvarligt fundera på varför datorer/surfplattor används bara i begränsad omfattning när antalet datorer har ökat i skolan? Undersökningen visar att eleverna är allt mer väl insatta i när datorer kan användas i skolarbetet.
Elevernas användning av datorer
Det är två parter som samverkar i skolan - elever och lärare. För en optimal användning av IKT-hjälpmedel så behöver båda parter ha god förmåga att använda dem. Av erfarenhet och med en 20-årig verksamhet att använda datorer i skolan vet jag att IKT-hjälpmedlen ofta hängs på "utanför" övrig undervisning. De har kommit till som en möjlighet som ofta inte "passar in" i traditionell undervisning. Alla lärare har en utbildning där man inte behöver använda IKT. Man är inte beredd att ge upp de pedagogiska metoderna, där man klarar sig utan IKT-hjälpmedel. Många lärare uttrycker att då kan man inte bedriva klassundervisning, andra säger att det fungerar dåligt att använda datorer, "det blir rörigt i klassen". Det finns ofta för lite stöd från skolledningen att använda dem.
"I årskurs 7–9 använder omkring 30 procent av eleverna dator på de flesta, alla eller nästan alla lektioner i svenska och samhällsorienterande ämnen, medan över hälften av eleverna använder dator endast på några få, inga eller nästan inga lektioner. Även i engelska och naturorienterande ämnen och teknik är det mindre vanligt att elever i årskurs 7–9 använder dator på lektionerna. Cirka tre fjärdedelar av eleverna använder inte dator på någon eller nästan någon lektion alls i matematik". (Skolverket RAPPORT 386 2013)
Det är läraren som möjliggör att använda IKT-hjälpmedlen i skolan. Att man inte använder dessa hjälpmedel oftare, när de har en funktionell funktion i skolan, måste då bero på lärarna kompetens och vilja.
Lärarnas behov av IKT-kompetensutbildning
"Skolverket har ställt tre frågor om lärarnas it-användning gällande undervisning och förberedelse. Av dessa tre är det framför allt att söka information/ referensmaterial samt att skapa arbetsuppgifter eller prov till eleverna som lärarna gör med hjälp av it. Det är färre lärare som använder it för att skapa presentationer till lektion, framför allt bland grundskollärare. Mer än var tredje grundskollärare använder aldrig/nästan aldrig eller sällan it för att skapa presentationer till lektion". (Skolverket RAPPORT 386 2013)
Flera tidigare undersökningar om IKT i skolan visar på samma tendenser. Lärare som inte använder IKT aktivt för egen del, använder det inte så ofta för elever heller. Detta kan bero på hur läraren undervisar, eller att de har för dåliga IKT-kunskaper för att pedagogiskt kunna använda datorerna för elevernas lärande.
Den största missen
Man har allmänt gjort det stora misstaget att tro att eftersom IKT-verktygen är så kraftfulla, så behöver inte lärarna ha någon kompetensutveckling inom området. Det har över lag bedrivits alltför liten fortbildning, eftersom man förväntat sig att lärarna skulle lära sig själva. Tittar man på lärarnas andra hjälpmedel som, kopiatorer, OH-projektorer (används faktiskt fortfarande) mm så ansågs det naturligt att få utbildning i handhavandet av dessa och vad man kunde göra.
För IKT-användning i skolan måste man diskutera undervisningsformer, vad man kan göra, och hur kan man göra det. Vilka fällor och mindre effektiva saker man kan råka ut för i undervisningen. För att lärarna ska känna sig säkrare behövs också, en enkel kurs i felavhjälpning. Nu måste säkert en och annan lärare få hjälp av eleverna. Inget fel i detta, men det förstärker inte den egna förmågan. IKT-hjälpmedel i skolan fordrar att man inlemmar dessa i pedagogik och didaktik. Datorer mm ska inte "samla damm" på någon hylla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.