Betygens magi igen?

Så vad diskussionen igång på allvar igen, när det gäller ämnenas innehåll i kursplanerna och kunskapskraven, indirekt då betygsfrågan. Som vanligt kretsar den mellan delarna och helheten, där olika infallsvinklar finns från olika läger.

När man diskuterar betyg ligger alltid föreställningen att betyg visar elevens kunskaper på ett objektivt sätt. Att ett A i Lund är det samma som ett A i Haparanda. Problemet är förstås att det inte ar samma lärare som undervisar och sätter betyg.

Skolverkets nya försök

Skolverket delar nu in kursplanerna i sin "nya" modell i tre delar, syfte med mål, centralt innehåll och kunskapskrav. De föreslår ändringar i alla tre delar.

”I syftestexten har vi betonat fakta och förståelse, till exempel genom att använda uttrycket ”kunskaper om” i målen i vissa ämnen. Det centrala innehållet har vi anpassat när det gäller omfattning, konkretionsgrad och progression. Kunskapskraven har vi gjort mindre omfattande och detaljerade för att ge lärarna bättre förutsättningar att sätta mer rättvisande betyg och för att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen”. (Skolverket 2020)

Bilder www.google.com

Man säger att man gjort kunskapskraven mindre omfattande och detaljerande, och man påstår samtidigt att det ska bli lättare att sätta rättvisande betyg. Detta menar jag är en förhoppning, man har inga bevis mer än detta antagande. Att just göra kunskapskraven mindre omfattande och mindre detaljerade. Att man har haft mer detaljerade kunskapskrav hittills förklaras av att man menat att betygen har varit mera rättvisande och att de bedömts på ett likartat sätt då lärarna fått mycket stöd i bedömningen.

Problemet för lärarna är när man blir mera vag och använder svepande formuleringar på vad läraren ska betygsätta. Den väg man väljer nu med de nya kursplanerna och kunskapskraven måste logiskt motverka den tidigare synen på rättvisande betyg. Om läraren ska avgöra mera utifrån sin egen ståndpunkt och sina värderingar, så följer i min logik större svårigheter att jämföra betyg mellan skolor och orter.

”Betygssättning innebär myndighetsutövning som kan ha en avgörande betydelse för elevens framtid. Betyg har en direkt koppling till behörighet och urval för vidare utbildning. Det är därför viktigt att alla elever, oavsett vilken skola de gått i eller vilken lärare som satt betyg, har blivit bedömda utifrån samma krav”. (Skolinspektionen 2019)

”Skillnader och variationer gällande betygsresultat mellan olika elevgrupper och klasser, ämnen/ årskurser och målområden, behöver identifieras”. (Skolinspektionen 2019)

Att det skulle bli lättare att sätta betyg genom svepande ordalag har man inga bevis för. Eftersom man ännu inte har kunnat göra en tillbakablick och analyserat, vilket Skolinspektionen påpekar.

Betygsdilemmat

Det är viktigt att elevernas kunskaper bedöms på ett likvärdigt sätt, oavsett i vilken skola de går eller vilket program de valt, är den rådande uppfattningen. Kollegialt samarbete lärare emellan är en förutsättning för detta och samverkan inom och mellan skolor är därför ett måste, säger initierade personer. Om skolan ska bli likvärdig för alla elever måste dessa tolkningar och tillämpningar diskuteras, värderas så till slut en någorlunda gemensam grundsyn kan nås.

Av erfarenhet vet jag att det finns svårigheter att samarbeta om betygen. Visst en dialog i kollegiet är nödvändig, där man diskuterar hur man ser på betyg, bedömning och utförande. Problemet är ansvarsfrågan, där den undervisande läraren har det yttersta ansvaret för bedömningen och myndighetsutövandet, inte ev. medbedömande lärare.

Så i grunden menar jag att det är svårt, ja nästan omöjligt att få rättvisande betyg i hela Skolsverige, nu liksom tidigare. Detta är åtminstone ett grundläggande argument mot betyg i för tidig ålder.

Jag menar att kunna få rättvisande och rättssäkra betyg är en omöjlighet, menar jag. Så länge olika lärare bedömer olika elevgrupper och på det stoff som är genomgånget i de olika elevgrupperna så är det tyvärr så..

Vad ska man ha i stället?

Man det stora problemet är vad man ska ha i stället för betyg? Det som återstår är då tester och undersökningar vid t ex arbetssökande. Ett sådant exempel är högskoleprovet som ska mäta kunskaper och färdigheter inför att bedriva högre studier.

Unga elever

Alla unga elever vill ha ”bra” betyg och förväntar sig detta av läraren, det vet man genom undersökningar. Risker som man pekat på är när det inte blir så. Skolgång skall förutom att ”mäta” elever, ska vara ”karaktärsdanande” och medverka till demokrati och tolerans. I ung ålder har man svårare att skilja på vad som är orsak och verkan. Skolresultat har ju inget att göra med människovärde. Men unga elever kan ta till sig att dåliga betyg betyder att jag är ”dålig”

Så visst finns det ett antal dilemman i betygsättning som ingen ännu har löst. Så betygens magi finns faktiskt.kvar,  menar jag.