Utbildning, betyg - offentlighet eller princip?

”Skolans främsta uppgift blir att fostra demokratiska människor”, skrev 1946 års skolkommission i sitt berömda betänkande. Det var en naturlig och viktig positionsbestämning”. (Carl Tham 2016).

Då efter andra världskriget beredde man sig att möta en ny tid, i en anda från beredskapsåren. Man kan faktiskt undra om man måste göra detsamma i vår tid efter den ”värsta” tiden med konkurrens och marknadsanpassning av skolan. En marknadsanpassning som förstås aldrig passade in i en pedagogisk skola.

Lisbeth Lundahl är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet (2015) säger:
”Vi ser ökade skillnader mellan skolor och det är ju själva poängen med en marknad, att inte alla bjuder ut exakt samma vara. Men vi ser också ökade skillnader vad gäller resultat, segregationen bromsas inte upp av skolan utan påskyndas snarare av den”.

Bilder www.google.com

Man kan undra var likvärdigheten mellan kommunala skolor och friskolor fanns om man tittar i backspegeln. Då det har varit ett antal olikheter mellan skolorna, till friskolorna ”fördel”, dvs man hade till viss del andra krav på dessa.

Frågan måste ställas ”Går det då att ha en likvärdig skola och samtidigt ha möjligheten att välja”?

Lisbeth Lundahl igen:
”Ja, det gör det. Men det kräver en statlig reglering, det har vi idag till viss del men den behöver stärkas. Det behövs också transparens, när en stor del av utbildningsverksamheten ryms under aktiebolagslagen som inte medgör insyn så försvinner det korrektivet”.

Går skolverket kräftgång?
En statlig myndighet Skolverket går i bräschen för att anpassa de kommunala skolorna till marknadens villkor. Offentlighetsprincipen försvinner i samma stund? Man skulle i stället göra det som många inser, att föra friskolorna i riktning mot de kommunala. Att ha marknadens villkor i en pedagogisk verksamhet bekostad med ”skolpeng” blir Grönköpingsmässigt om den är hemlig och det rimmar illa med offentlighetsprincipen

På onsdagen 19 augusti fattade Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson det formella beslutet som innebär att verket från den 1 september upphör med publicering av enskilda skolors resultat, lärarbehörighet och liknande.

Bakgrunden är beslut av Statistiska centralbyrån (SCB) och en lagakraftvunnen dom i Kammarrätten som innebär att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg är affärshemligheter som inte ska lämnas ut.

Vid en första anblick så kan det verka logiskt, men när man tänkt lite till så blir allt absurt. Att elevsammansättning och betyg är affärshemligheter.

Hur kan betyg bli affärshemligheter? Eleverna är ju inte anställda hos friskolorna/företagen? Uppdraget för friskolorna är det samma som för de kommunala skolorna att meddela undervisning. Elevernas skolgång finansieras dessutom av offentliga medel.

Vad säger lagen?

Offentlighetsprincipen
Principen att handlingar hos myndigheter ska vara tillgängliga för allmänheten.

Alla handlingar (pappersdokument eller elektroniska handlingar) som är inkomna till en myndighet, eller upprättade hos myndigheten, och som förvaras hos myndigheten, är som huvudregel offentliga. Detta innebär att var och en har rätt att få läsa handlingarna och även (mot avgift) få en papperskopia på dem.

Betyg är offentliga handlingar. De ska alltså lämnas ut så länge det inte föreligger sekretess. I normalfallet gör det inte det och då ska handlingarna lämnas ut. I nuläget omfattas friskolor i regel inte av offentlighetsprincipen så om man går på en friskola så kan du inte begära ut betygen. MEN

Betygsuppgifter från gymnasiet - friskolor 
När det gäller betyg finns det emellertid redan nu en skyldighet för friskolans huvudman att överlämna slutbetyg som friskolan utfärdat till den kommun där skolan är belägen (lägeskommunen). Denna bestämmelse finns i 29 kap. 18 § skollagen. När friskolans huvudman överlämnat betygshandlingarna till kommunens stadsarkiv, som då övertar ansvaret för handlingarna, blir de allmänna handlingar (se 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen). När detta skett omfattas betygshandlingarna alltså av offentlighetsprincipen enligt tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen. Man har alltså rätt att begära att få ut betyg som är utfärdade av en friskola. (Lawline)

Intressant förstås att veta hur den aktuella domen i Kammarrätten står sig mot övriga lagar. Denna dom paralyserar hela skoldebatten och likvärdigheten, menar jag