PISA en het "potatis" för Skolverket

Nu när skolan börjar igen kommer säkert  PISA på tapeten igen. Av en del skrifter kan man utläsa att Skolverket verkar vara trampat på tårna av de som analyserat vad som förevarit.

"Riksrevisionen menar i sin rapport att många av exkluderingarna av elever i PISA 2018 inte kan vara korrekta. Skolverket ifrågasätter inte att en del elever kan ha blivit felaktigt exkluderade men menar att Riksrevisionens bedömning om antalet delvis baseras på osäkra antaganden. Skolverket konstaterar också att oavsett om Riksrevisionens antaganden om eventuellt felaktigt exkluderade elever stämmer, så kvarstår den huvudsakliga resultatutvecklingen i PISA 2018". (Skolverket) 

Vem vill ha rätt?
Skolverket konstaterar alltså att oavsett om Riksrevisionens antaganden om eventuellt felaktigt exkluderade elever stämmer, så kvarstår den huvudsakliga resultatutvecklingen. Även om Riksrevisionen alltså har rätt så gäller det skolverket har kommit fram till och redovisat som riktiga resultat ändå, då Riksrevisionens antaganden vilar på osäkra antaganden, blir ju andemeningen av Skolverkets skrivning.

"Det är olyckligt att fokus har hamnat på de höga exkluderingstalen när PISA är en studie som används som underlag för viktiga diskussioner om hur skolsystemet fungerar och om hur vi kan få fler elever att lyckas bättre i skolan. Därför är det viktigt att notera att PISA 2018 ger en korrekt bild av svenska elevers kunskapsutveckling. Samma utveckling visar även andra internationella studier såsom TIMSS och PIRLS" säger Peter Fredriksson.

Svaromål har två sidor
Jag kan undra varför man går i starkt svaromål och säger att PISA är viktigt som underlag för diskussioner om hur skolsystemet fungerar och hur vi kan få elever att lyckas bättre. Glömmer inte generaldirektören att det primära med PISA är att ta reda på graden av kunskap som proven mäter hos eleverna?. Att när man fått resultaten måste man göra en analys och fråga sig varför det blev som det blev och då påbörjas diskussionerna.

Det är skolorna som har ansvaret för att göra exkluderingarna och det är Skolverkets ansvar att se till så att skolorna är trygga i sin bedömning av hur exkluderingarna ska göras. För att inte hamna i samma situation framöver så måste vi jobba ännu mer med att säkerställa att skolorna får tillräckligt stöd i sitt arbete med exkluderingarna. Vi kommer också förbättra arbetet med att följa upp exkluderingarna, säger Peter Fredriksson.

Skolverket skyller på andra
Han säger att de enskilda skolorna har ansvaret för att exkludera elever från proven. Det verkar på mig som om man från centralt håll vill skjuta ifrån sig det övergripande ansvaret. Samtidigt som han säger att skolorna måste få mera stöd, från vem? Jo från Skolverket.

Regelverket!
Men det är ju faktiskt så att OECD:s regelverk bedömer om någon eller några elever ska exkluderas från provet. OECD ansvarar för resultatsammanställningen. Skolverket ansvarar för att utbilda de skolsamordnare som finns på deltagande skolor och stödja dem i arbetet med att genomföra studien på ett korrekt sätt. Jag menar att ansvaret för PISA ligger hos Skolverket hur man än vänder sig. Som medborgare kan man tycka att lite mera ödmjukhet från skolverket skulle i denna fråga vara passande. Alla kan göra fel även det svenska Skolverket. Att "skylla" ifrån sig på andra, verkar föga professionellt, det skulle Skolverket inte göra om man vill ha allmänhetens förtroende

Källor
Skolverkets skrift Viktigt att veta att PISA-studien går att lita på.
Skolverket Skolverkets föredragning 2 december 2019 om PISA-resultaten