Leker man med ord i den kommande läroplanen?

 ÅTERPUBLICERING

Nu börjar vi skönja arbetet med ny läroplan för skolan. Det är vanligtvis c:a 11-15 år mellan dessa om man ska se till tidigare intervall..

”Att förändra läroplanstext innebär inte att skolverksamhet, undervisning eller bedömning förändras i enlighet med intentionerna, skriver Daniel Sundberg. För det senare krävs att en rad ytterligare stödjande insatser och förutsättningar för arbetet föreligger” (Magnus Hultén SOS 2022)

Vi som arbetar eller har arbetat i skolan vet hur svårt det är för nya läroplaner att få fäste i den dagliga verksamheten. Av erfarenhet vet jag att det tar år att implementera nya läroplaner i vardagsverksamheten. Inte sällan har jag hört kommentarer som, "nu kommer det en ny läroplan när vi nu äntligen arbetar efter den förra".

”Nya läroplanstexter utgör bara själva ytlagret av förändringarna. Men de utgör som policyprogram en grundstruktur med koordinater för skolans och verksamheternas riktning, undervisningens former och innehåll och bedömningens utformning. När nu nya läroplaner och kursplaner ska sjösättas 2022, aktualiseras förstås frågan om vilken effekt och vilka konsekvenser de kommer att få”.  (Daniel Sundberg. lärare och professor i pedagogik 2022)

www.google.com

Tre övergripande motiv för nya läroplaner 2022 har varit att:

1.       Betona faktakunskaper mer, för att tydligare fokusera på det viktigaste i ämnet och att åstadkomma en bättre balans mellan fakta och förmågor.

2.       Revidera det centrala innehållet för att inte överlasta med för mycket stoff (anpassa till undervisningstiden) och för att åstadkomma en rimlig progression mellan årskurser.

3.       Göra kunskapskraven mindre omfattande och detaljerade för att minska risken för en ’baklängespedagogik’ (kunskapskrav benämns i stället för betygskriterier). (Skolverket)

Det som jag fäster mig vid är den första punkten ”betona faktakunskaper”. Det är ju det som forskare under lång tid har vänt sig emot, i den betydelsen statiska fakta som betecknar ”svaret”. Att kunna återge enskilda fakta är ibland tecken på gott minne och inget bevis på djupare kunskap. Men kunskap är ett begrepp som ofta förekommer i läroplanen och som de flesta har en ungefärlig känsla för vad det betyder, Om vi tillfrågas att ge en mer uttömmande, men även en logisk definition så kan även skolpersonalen få svårt att hitta den inre kärnan. De flesta vet att skolans verksamhet bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande innebär.
Punkt två och tre är det som lärare efterfrågat under lång tid. Då man menat att innehåll och timantal inte varit i takt. När de förra kursplanerna skulle revideras så uppstod traditionellt motstånd att man ville agera efter punkt 2 och 3 ovan och sovra i dem.

Skolverkets analys av ”gamla” läroplan 11 ger
Skolverkets behovsanalys visar att mål enbart formulerade som förmågor i vissa fall kan ha bidragit till alltför höga krav på analytiska förmågor på bekostnad av ämnes­kunskaper.(Skolverket)

Tittar man på orden och analyserar dessa betydelsen för ”förmågor” som är det detsamma som duglighet, talang, kunnande, skicklighet, begåvning, fallenhet, anlag. ork, kraft, styrka. 

Sedan sätter man ämneskunskaper som motsättning till analytiska förmågor, vilket jag menar är helt taget ur luften. Förmågor beskriver ” honnörsord” som har betydelse för att lära sig. Ämneskunskaper är innehållet i ett ämne som man ska lära.

 

Lärandeprocessen
Analytisk förmåga I det vanliga livet, där man analyserar verkligheten, där måste man som elev överväga olika omständigheter, se olika alternativ, fördelar och nackdelar, och först därefter dra en generell slutsats som just omfattar ämneskunskaper. Detta menar jag är själva lärandeprocessen, där man genom den inre dialogen befäster kunskaper.

Skolverket påstår i generella termer att lärare ställer för höga krav på analytisk förmåga på bekostnad av ämneskunskaper. Använder man inte den analytiska förmågan och applicerar den på just ämneskunskaperna för att hitta den "inre kärnan"? Skolverket tycks tro att man i gemen dissekerar alla begrepp och ältar dessa i oändlighet, uppfattar jag, av deras skrivning.

Samtidigt säger skolverket
”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former - såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet”. (Skolverket, 2019, s. 8)

Skolverket säger i praktiken att fakta endast är en del i lärandet. Man kan ifrågasätta om faktakunskaperna alltid är det viktigaste i ämnena. Denna förklaringsmodell är alltför enkel för att ta till sig. Att leka med ords betydelse i en läroplan och kursplaner är helt verkningslöst i vardagsarbetet då de ändå tolkas olika i Sveriges skolor, anser jag.

Innehållet i en läroplan med kursplaner är förstås för omfattande för att kunna refereras utförligt här. Jag har gjort några små nedslag som jag fäst mig vid som viktiga.

Källor

Hulten M (2022) , Kommer nya läroplaner förändra något i skola och undervisning? - artikel

Skolverket Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022

Skolverket Kritiskt och analytiskt arbete med text

Skolforskningsportalen.se  Logisk-analytisk förmåga

Sundberg, D. (2021). Svenska läroplaner: Läroplansteori för de pedagogiska professionerna. 

Wikipedia, Logisk-analytisk förmåga