Ändrar Tidöavtalet något i den svenska skolan?

Ny regering med ett nytt samarbetsavtal, ska förändra bland annat skolområdet säger man. Tittar man närmare så hör åtminstone jag, förra borgerliga utbildningsministern Björklunds röst om hur skolan skulle förändra för att ge ”riktiga” kunskaper och färdigheter. Bland annat med hjälp av flera speciallärare. Man har tagit på sig en stor uppgift för att infria detta som tidigare regeringar inte lyckats med, menar jag.

”Skolan ska genomföra reformer för att lösa samhällsproblem på området”. (Samverkansavtalet)

Bilder www.google.com

Detta är den uttalade visionen man anger. Vi har hört denna dessa fraser av tidigare regeringar förut. Man vill behandla följande områden i avtalet.

Reformer som ska genomföras i projektet

# Kunskapsresultat och kunskapsinnehåll
Ge skolans styrdokument tydligare kunskapsinriktning. Skolans styrdokument (läroplaner, kursplaner och ämnesplaner) reformeras i enlighet med barns kognitiva utveckling och får ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper.

# Utökad studietid
Skolans timplan utökas med fokus på svenska och matematik. Detta förutsätter att lärarnas administrativa börda har lättats och lärarnas undervisningsskyldighet getts en tydligare reglering.

# Betygssystem med kunskapsfokus
Författningsändringar och myndighetsuppdrag mot betygsinflation, till exempel genom tydligare koppling mellan en skolas genomsnittliga resultat i nationella prov och genomsnittlig betygsnivå.

# Förbättrad kunskapsuppföljning
Införandet påskyndas av digitala nationella prov som rättas centralt och är jämförbara över tid.
 
# Fler speciallärare och fler elever i särskilda undervisningsgrupper
Satsningar görs för att möjliggöra ytterligare speciallärare samt att fler elever ska kunna få undervisning i särskilda undervisningsgrupper i stället för i helklass.

# Utökad studietid och lovskola samt obligatorisk läxhjälp för elever som behöver det Författningsändringar så att skolor kan fatta beslut om att i viss utsträckning utöka antalet undervisningstimmar eller antalet skoldagar för de elever som behöver det. Lovskola ska erbjudas i lägre årskurser än i dag, vilket förutsätter författningsändringar och statsbidrag.(Utdrag från avtalet)

Sammanfattning av punkterna
Som jag ser det så domineras de tänkt förändringarna av ökad studietid, betyg och flera speciallärare och specialgrupper och att lärares möjligheter att undervisa ska öka. Man visar också en övertro på att nationella prov ska vara garanten för kunskapsuppföljningen. Det mesta, menar jag, fanns i Björklunds skola redan för 8 år sedan. Forskningen är tveksam till detta.

Det stora problemet
Det stora problemet jag ser, är hur man ska få fram flera speciallärare under överskådlig tid, dessa behöver specialutbildning. Lika stort är problemet med flera särskilda utbildningsgrupper, då andelen behöriga lärare sjunker. Detta problem går bara att lösa över tid  genom att få flera behöriga lärare till skolan. En punkt som sticker ut är ökad studietid, som måste få en pedagogisk tyngd, inte bara mera av samma sort.

Inkludering och flexibilitet
Flera specialgrupper naggar på begreppet inkludering i skolan. Låt vara att man hittills övertolkat detta menar jag. Men flera speciella elevgrupper kräver att det nästa fasta klassgruppsystemet måste ändras till att bli mera flexibelt. 

Samverkansavtalet drar upp de stora vägarna, men för att komma någonstans måste man snabbt bryta ner dessa för att staka ut vägen. Man kan inte använda utredningsvägen utan måste börja konkreta vägval, de som man kan ta. Som slutkläm tror jag att detta tar mera än en mandatperiod att ”ändra kursen” som man vill göra. Detta har politiska debattörer och lagexperter redan angett. De stora dragen anger en god portion önsketänkande genom de vägar man vill anträda.