Varför händer det inget?

Nu har man ”tjatat” om att det saknas behöriga lärare bland annat i grundskolan under decennier. Alltför många år har gått till spillo, genom att inget radikalt händer. Jag tolkar det som handlingsförlamning i grunden, men egentligen har det med pengar att göra. Statsmakterna ”vill inte” satsa de nödvändiga medlen för att t ex höja lärarlönerna.

Det känns nästan meningslöst att åter ta upp problemen med bristen på behöriga lärare. Troligen vill ingen i ansvarig ställning vilja förändra faktum, utan att förstås prata och kanske sucka för syns skull. Skolan är en personaltät organisation som kommer att fordra stora medel om man vill höja lönerna för alla. Ingen har ännu reflekterat över detta utan valt att belöna några få för att ”visa handlingskraft”. Det blir mycket billigare så, upplever jag.

Bild skolverket

Verkligheten
Andelen grundskollärare med legitimation fortsätter att minska. Förra läsåret var det 70,1 procent med legitimation mot 70,5 procent läsåret innan. Det är den lägsta siffran sedan legitimationskravet slog igenom helt läsåret 2015/2016. Då hade 72,7 procent av grundskollärarna legitimation. Det betyder att var tredje ”lärare” är obehörig.

Men de senaste behörighetssiffrorna bekräftar Skolverkets mörka prognos. Antalet lärare med legitimation har minskat i 156 av Sveriges 290 kommuner, medan det har ökat i 132 kommuner läsåret 2019/2020.

Personalbrist i Kiruna i år. 
Lärarförbundet i Kiruna begär skyddsstopp på Nya Raketskolan i staden, skriver NSD. Anledningen är personalbrist. Stoppet träder i kraft från den 16 september och skolans 220 elever får därför stanna hemma från och med i dag, rapporterar P4 Norrbotten.

Bild www.google.com

Det finns förslag för förändring och då intressera flera för yrket

Ha en samlad strategi och koll på läget
Kommunerna och de fristående skolorna måste ha en rekryteringsstrategi för att kunna möta lärarbristen med rätt åtgärder.

Höj lönerna så att de blir rekryterande
Kommunerna och de fristående skolorna måste fortsätta satsa på lärarnas löner många år framöver, så att gapet till alternativa yrken minskar.

Låt lärare vara lärare
Kommunerna och de fristående skolorna måste se över vilken administration som ålagts lärarna och rensa.

Ge bättre karriärmöjligheter
Huvudmännen måste se till att karriärtjänstreformen fungerar bättre, att tid viks för uppdraget och lärarna. Säkra möjligheten till kvalificerad kompetensutveckling (Lärarförbundet)

Ovanstående förslag till att agera är inget nytt. De har alla varit på ”tapeten” under hela diskussionen om att intressera flera för att bli lärare. Men tyvärr kan jag och flera med mig bara resignera, för vi får nog inte se någon förändring i förtid, för att inte säga aldrig. Till dess får vi alla hålla till godo med att Skolverket producerar råd och förslag som ska hålla verksamheten ”flytande”. Vilket man verkar tro, allt blir bara en papperstiger, långt från verkligheten. menar jag.

Illusionen att man pumpar ut skrifter och att allt fungerar genom detta blir konstig. Men jag menar att man döljer problemet med dessa och att man i de inte skiljer på behöriga och obehöriga, när man riktar sig till lärare. Hur ska personer utan adekvat pedagogisk högskoleutbildning kunna analysera dessa pedagogisk spörsmål på djupet. Det frågar jag mig.

Får vi en skola som baseras på en skola från förr
Risken med det stora antalet obehöriga gör att man riskerar att få en skola som baseras på dessa personers egna erfarenheter av den skola de själv har gått i. Jag menar att risken för detta är ganska stor. Detta är ingen framgångsväg! 

 

Källor

Lärarförbundet, Lärarnas tidning

P4 Norrbotten, torsdag 15 september 2022

SCB, lärarstatistik

Skolverket, råd och handledningar, www.skolverket.se