Har rektor en ärlig chans att leda en skola?

I det här inlägget tittar jag på rektors möjligheter att pedagogiskt leda en skola. Så länge jag arbetat i skolan har mantrat varit ”Rektor har det pedagogiska ansvaret för att leda arbetet i skolan”. I verkligheten ser detta konstaterande gediget ut, man in verkligheten är den ofta en tom fras som alltid upprepas utan att påvisa verkligt innehåll och möjligheter.

”Pedagogiskt ledarskap är det inflytande en skolledare utövar i förhållande till lärarna genom olika handlingar, som syftar till att påverka dem att utveckla undervisningen i enlighet med de mål och riktlinjer som anges i läroplan och skollag”. (Skollag och läroplan s, 183)

Rektors kärnuppdrag
- Tidsutrymmet är det främsta skälet som ofta framförs av rektorer som hindrande för det pedagogiska arbetet. Tidsbristen påverkar rektorns möjlighet att vistas i verksamheten och därmed begränsas insamlingen av information från lärarnas arbete. Tidsbristen medför även krav på lärarna att vara självständiga eftersom rektorn inte hinner vara ute på skolan i den utsträckning som skulle behövas. Detta gör förstås den pedagogiska ledningen lite diffus ofta utan en gemensam linje.

- Rektorn bär huvudansvaret för att skolan genomför utvärderingar av skolans arbete. I utvärderingen ingår det att kontrollera hur elevernas resultat överensstämmer med lärarnas. 

- Rektorn är ansvarig för elevvårdsarbetet och har en nyckelroll för hur elevhälsan prioriteras och vilken status den får. Under elevvårdskonferenser är rektorn chef och den som ansvarar för att delegera arbetet mellan elevvårdsteamets medlemmar.
(Pettersson Enqvist och Mortimer 2013)

- Rektor har också det administrativa och personaluppdraget på skolan

Bilder www.google.com

Hinder och svagheter?
Den som läser denna uppräkning ser förstås det omöjliga i det pedagogiska uppdraget. Verkligheten kommer att rangordna uppdragen av nödvändighet, där det administrativa och elevvårdsarbetet av nöd blir mest påträngande, upplever jag.

- Definiera det pedagogiska ledarskapet
En stor svaghet är att rektor själv ska definiera sitt eget pedagogiska ledarskap, dess innehåll och dess omfattning. Detta kan göra att det blir flytande, och kan lätt prioriteras ned vid tidsbrist. Detta gör att ledningen av skolan kan blir ryckig och kan bli utan verklig kontinuitet.

- Rektorns arbetsuppgifter påverkas av direktiv uppifrån, underifrån och i motsättningen mellan den administrativa, den pedagogiskt-professionella och den samhälleliga delen av arbetsuppgifterna. Detta kan förstås rycka sönder den planering som finns. Forskarna säger att detta medför att rektorn hamnar i ett korstryck mellan en inre och yttre legitimitet.

Lärarna uttrycker
Många lärare anser att rektorn har det yttersta ansvaret för att allt går rätt till enligt lagar och direktiv och vägleder i de pedagogiska frågorna på skolan. Man menar att rektorn måste ha ett helhetsperspektiv som är överblickbart och går att styra och påverka. Vidare poängterar lärarna ofta, vikten av att personalen förstår och arbetar mot samma mål och att rektorn finns tillgänglig när de behöver råd i pedagogiska frågor, upplever jag.

Det är rektorns uppgift att leda dialogen med lärarna, säger man, när det exempelvis gäller att beskriva varför skolan har de resultat de har. Lärarna behöver hjälp med att reflektioner och analytiskt tänkande så att de förstår varför resultaten blev som de blev och varför eleverna presterade på det sättet dem gjorde.

Många lärare önskar att rektorn hade möjlighet att göra fler klassrumsbesök för att hon/han ska få en djupare förståelse för hur lärarnas situation ser ut i klassrummet. Rektorerna själva uttrycker att uppföljning tillsammans med lärarna är en viktig del av utövandet av det pedagogiska ledarskapet och detta kan exempelvis göra i olika mötesgrupper, som då måste skapas. (Pettersson Enqvist och Mortimer 2013)

Svårigheter att fullfölja uppdraget
Tid är en ramfaktor som begränsar rektorns pedagogiska ledarskap. Rektorsuppdraget är komplext samt tidskrävande och det är svårt för rektorn att få tid till att vara pedagogisk ledare i enlighet med vad som krävs i styrdokumenten. Tidsbristen begränsar rektorns möjlighet att vara tillgänglig i verksamheten då det ständigt dyker upp oväntade saker. Svedberg (2000, s 191-201)

Flera rektorer anser att styrdokumenten är otydliga och att det är svårt att tolka och det försvårar förankringen av dem i verkligheten. Rektorn måste själv tolka och definiera vad som ingår i det pedagogiska ledarskapet då staten inte definierat tydligt vad det innebär (Rapp, 2009, s 180-181;

"Styrdokumenten är en annan ramfaktor som styr skolans verksamhet. Det står inte hur rektorn ska genomföra sina arbetsuppgifter och det medför handlingsfrihet när lagar och direktiv ska förverkligas. Ansvaret att definiera vad som ingår i det pedagogiska ledarskapet hamnar hos rektorn själv då staten inte definierat vad de menar med rektorns pedagogiska ledarskap i styrdokumenten". (Rapp, 2009, s 180-181).

Rektorsrollen omfattar både organisation, administration och personalvård förutom det pedagogiska ledarskapet. Man anser att rektorn ansvarar för den övergripande bilden av skolan i stort och att skolan fungerar ändamålsenligt enligt läroplanen. Som alltid upplever jag att det administrativa alltid inverkar på det pedagogiska arbetet, då detta grundar sig på lagar och förordningar och ofta uppvisar akuta åtgärder.

En omöjlig uppgift eller en officiell ”lögn”?
Rektorsuppgiften som den är organiserad idag, menar jag, går ofta inte att kombinera i de olika delarna utan det blir bara ett ”luftslott”, där innehållet kan bli till ”luft”, dvs det blir en officiell ”lögn” att rektor kan leda det pedagogiska arbetet, som lärarna uttrycker det. Till detta kommer om rektor inte har en djupare kunskap om pedagogiska och didaktiska frågor i form av en pedagogisk högskoleutbildning. Utan denna insikt blir det extra svårt att leda, när det gäller pedagogiska och didaktiska tillämpningar "i vardagen".

Källor
Lgr 11, 2011. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.Utbildningsdepartementet.

Nestor, Bo (1993). Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning- två svårfångade begrepp. Bert Stålhammar (red). Skolledare i en föränderlig omvärld (s 146- 190)

Rapp, Stephan (2009). Rektor och lagen: en studie av skolans pedagogiska ledare.

Pettersson Enqvist Jenny och Mortimer Helene (2013) Rektors pedagogiska ledarskap - uppfattningar ur ett rektor- och lärarperspektiv

Skolinspektionen Rektors ledarskap

Svedberg, Lars (2000) Rektorsrollen: Om skolledarskapets gestaltning.