Hjälper ett nationellt professionsprogram den svenska skolan?

 En lagrådsremiss är inlämnad som ska skärpa upp kraven till förmån för rektorers och lärarens kompetensutveckling och professionalisering. Det som efterfrågats alla år. Dock är lärarförbunden tveksamma till detta, enligt en del artiklar, vilket jag ser som konstigt. Kan förstås vara detaljer och detaljlösningar som avhandlas. Jag menar att man måste lagligt styra upp sådant som inte hittills fungerat optimalt ute i kommunerna.

Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare
Det föreslås att det nationella professionsprogrammet ska bestå dels av en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och för skollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Det nationella meriteringssystemet ska innehålla meriteringsnivåer. En av dessa nivåer ska förutsätta en examen på forskarnivå.

Huvudmannens befintliga skyldighet enligt skollagen att se till att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling ska till viss del preciseras. Skolverket ska efter ansökan besluta att en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare har uppnått en viss meriteringsnivå om läraren eller förskolläraren uppfyller villkoren för nivån.

Bilder www.google.com

Huvudmannens ansvar
”Huvudmannen ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att tillse att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet inom skolväsendet. Huvudmannen kan utse en skolchef för hela verksamheten eller flera skolchefer för delar av verksamheten (2 kap. 8 a § skollagen). Om skolchefen finner att verksamheten inte lever upp till vissa författningskrav, ska denne försöka åtgärda bristerna inom ramen för sina befogenheter. Om skolchefens befogenheter inte är tillräckliga för att åtgärda bristerna, t.ex. för att tillräckliga medel saknas för att adekvata åtgärder ska kunna genomföras, har skolchefen ansvar att informera den del av huvudmannen som är ytterst ansvarig för att utbildningen inom skolväsendet verkligen genomförs i enlighet med gällande regelverk ligger dock alltid på huvudmannen själv (prop. 2017/18:182 s. 90)”. (Lagrådsremiss 30 juni 2022)

Skärpning av kraven mot den enskilda kommunen
Skärpning av kraven mot den enskilda kommunen, där man nu styr upp fortbildning, meritkurser och utförande, uppfattar jag. Syftet är att den kommunala ekonomin inte ska göra att rektorer och lärare inte fortbildas genom att kommunen ”inte har råd”.

Lärare och förskollärare är beroende av att även rektorer får en systematik i sin professionsutveckling
OECD lyfter i sin rapport från 2015 (Improving Schools in Sweden) att det svenska skolväsendet behöver stärkas på systemnivå, bland annat när det gäller ledning av skolor. Lärare och förskollärare är beroende av en god arbetsledning. Skolkommissionen framhåller i sitt betänkande (SOU 2017:35) att rektorer behöver systematik i sin professionsutveckling för att kunna möta de utmaningar som yrket innebär.

Ett nationellt professionsprogram ska inrättas
Regeringens förslag:
”Det ska regleras i skollagen att det inom skolväsendet ska finnas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare, som består av dels en nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare, dels ett nationellt meriteringssystem för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare. Inom ramen för den nationella strukturen för kompetensutveckling ska insatser för rektorer även få erbjudas ställföreträdande rektorer och sådana anställda eller uppdragstagare som en rektor med stöd av skollagen har gett i uppdrag att fullgöra enskilda ledning” (Lagrådsremiss 30 juni 2022)

Bakgrunden

Ansvaret för det svenska skolväsendet är delat mellan staten och skolhuvudmännen.
” Staten anger de ramar inom vilken utbildning och undervisning ska ske, och huvudmän ansvarar för kvaliteten i utbildningen på skol- och förskoleenheterna inom huvudmannens ansvarsområde. 2015 års skolkommission identifierade dock ett antal systemsvagheter, bl.a. sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvudmän, otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrkena och bristande förutsättningar för professionsutveckling” (Lagrådsremiss 30 juni 2022)

Jag ser att  skolkommissionens och OECD tankar som visar på brister i det svenska skolsystemets styrning, lyser igenom i denna lagremiss. Otydligheten har gjort att saker hamnat mellan stolarna och lagts mycket i dimmorna och "glömts bort", i flera kommuner menar man. Kanske kan det äntligen finns ett ljus i tunneln som för allt vidare efter alla förlorade år, diskussioner och invändningar, att låta allt bara gå år efter år ger inget hopp. Hoppet finns dock kvar trots allt. efter detta försök, kan jag uppfatta.

Källor

Betänkande SOU 2017:35

Lagrådsremiss 30 juni 2022, Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare

OECD rapport från 2015 ”Svenska skolan”

Skolkommissionen 2015

Skolinspektionen remissvar, Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare