Rättvisa betyg? Glädjebetyg? Eller inga betyg?

Då är betygsdiskussionen igång som vanligt utan att det finns några konkreta besked som leder framåt. Hur ska rättvisa betyg se ut och hur ska de bedömas är fortfarande frågan?

”Betygen i den svenska skolan är inte trovärdiga, och ju mer politiker och myndigheter lägger sig i, desto mer utför går det. Det är den korta sammanfattningen av en debattartikel i Dagens nyheter den 5 juni skriven av Lars Melin, docent i svenska vid Stockholms universitet. Där går han igenom problem med de fyra betygssystem som Sverige har använt sig av det senaste halvseklet och konstaterar att de trots sina inbördes olikheter bildar en gemensam trend: tilltagande förvirring” (Lars Melin 2019)

Det första problemet
Betygsättning är en form av myndighetsutövning som inte går att överklaga och betyg ska dessutom spegla elevers kunskapsnivå på ett objektivt, likvärdigt och rättssäkert sätt.

Det andra problemet
”Den objektiva betygsättningen bygger i grunden på subjektiva ställningstaganden, vilket i sig är en paradox. För det andra utgörs lärares dubbla uppdrag som ledare och domare av ytterligare en paradox. För att främja elevers lärande krävs att lärare förmår skapa ett gott lärandeklimat. De ska stötta och uppmuntra sina elever och göra lärandet lustfyllt”. (Rinnes 2016)

Det tredje problemet
För det tredje ställer resultatstyrning och den ökade tilltron till mätbarhet krav på ökad effektivitet och konkurrenskraft. Inte sällan likställs hög betygsnivå med hög kvalitet, vilket också är en paradox, eftersom betyg per definition inte kan används som en kvalitetsmarkör. 

Bilder www.google.com

Skolverkets definition om rättvis och likvärdig bedömning
Likvärdig och rättvis bedömning. "En rättvis betygsättning innebär att det betyg en elev fått i ett visst ämne eller i en viss kurs ska visa elevens kunskaper och färdigheter i det som ska ingå i kursen enligt kursplanen och som motsvarar betygskriterierna för betyget. Med likvärdig menas att måttstocken för bedömningen är densamma för alla elever. Ett betyg i en klass ska motsvara ett likadant betyg i en annan klass”. (Skolverket 2004c:3)

Betyget ska fungera som ett urvalsinstrument för vidare studier, men främst ska det fungera som ett pedagogiskt hjälpmedel ”att ge elever och hem information eller lära elever att arbeta mot i förväg uppställda krav” (Utbildningsutskottet 2011).

Skolverkets definition av jämförbara och tillförlitliga betyg
”En förutsättning för att betygen ska vara jämförbara och visa vad eleverna har för kunskaper är att betygssättningen är tillförlitlig. Att eftersträva en likvärdig och rättvis betygssättning är en skyldighet och en uppgift för skolan och skolhuvudmannen, inte minst därför att betygen har stor betydelse för den enskilde elevens framtid”. (Skolverket 2004a:2)

Vidare innebär detta att närvaro, ambition, läxläsning och liknande faktorer inte ska utgöra en grund för betygssättningen såvida inte någon av dessa faktorer är en förutsättning för att målen ska kunna nås, som till exempel vid laborationsarbete (Skolverket 2009).

Varför anses rättvisa betyg viktigt?
Varför rättvisa betyg? Lärare, elever och allmänheten är ofta överens om att det är viktigt med rättvisa betyg, dessutom står det inskrivet i skolans styrdokument. Men varför är rättvisa betyg i skolan viktigt? Skolverket (2009) har konstaterat att rättvisa betyg är viktiga, utifrån den enskilda individens perspektiv, av tre anledningar:

• Det påverkar ansökan till skolor.

• Det påverkar ansökan till jobb.

• Det är små eller obefintliga möjligheter att överklaga.

En intressant studie
Resultatet från Selgheds studie (2006) visade att ett fördelningstänkande förekom bland en del av de lärare han intervjuade och att detta ledde till att eleverna inte alltid fick det betyg de förtjänande. Detta eftersom det inte alltid var elevernas prestationer som användes som måttstock vid betygssättning utan att det ibland var den önskvärda spridningen i klassen som lät utgöra grund för det betyget läraren satte. (Raabe E, Balsinger 2011)

Skolinspektionen granskning av betygskriterierna
Skolinspektionen (2010a) bedömer i sin granskning av de svenska skolorna 2009 att en av fem grund- och gymnasieskolor inte utgår från de nationella målen och betygskriterierna. Istället omformas betygskriterierna i många fall så att de inte längre motsvarar de nationellt fastställda betygskriterierna, vilket resulterar i felaktig betygssättning. Eftersom det förekommer att olika lärare och skolor utvärderar kunskaper utifrån olika betygskriterier riskeras likvärdigheten i betygen.

Skolinspektionens enkätundersökning för elever
Skolinspektionen (2010c) har genomfört en enkätstudie där hälften av de tillfrågade eleverna menade att betygen grundas på närvaro och en tredjedel av eleverna ansåg att deras uppförande påverkade betyget. Skolinspektionen poängterar att detta är en felaktig typ av bedömning eftersom varken uppförande eller närvaro är ett av de nationella betygskriterierna. En annan felaktighet som Skolinspektionen uppmärksammat var att en del lärare sätter ett slutdatum för när eleven ska uppvisa de kunskaper som ska ligga till grund för betyget, innan kursen är slut.

Slutord
Det har i undersökningar konstaterats att föreställningar om rättvisa betyg, och hur man sätter dessa (om de finns) skiljer sig åt genom olika tolkningar och föreställningar. Att röra sig med begrepp som rättvisa i betydelsen absolut betygsättning, det finns det för närvarande ingen förutsättning för, menar jag.

En likvärdig betygsättning finns heller ingen garanti för, då politiker, myndigheter, elever och lärare har olika förutsättningar för vad detta är och ibland vad det grundar sig på. Visst finns definitioner, betygskriterier för detta men den är svår att uppfylla genom denna splittrade kunskapssyn och personliga tolkningar. Med min syn återstår mycket grundarbete i form av utbildning av de som ska sätta betyg, vilka redskap de ska använda och vad som ska bedömas som betygsgrundande. En början måste vara att man vet vad de olika begreppen står för. Detta måste vara en startpunkt från de nationella skolmyndigheterna att på allvar implementera och återkoppla till berörda i skolorna.

Skolforskarens slutkommentar:

Rättvisa betyg är en skadlig utopi!
Försök att administrera fram rättssäkra och jämlika betyg är fullkomligt meningslösa, och ställer dessutom till med problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin (2019).
"Betyg kommer aldrig att vara rättvisa och det får vi leva med".

Källor

Melin L (2019) Betygen i den svenska skolan är inte trovärdiga, och ju mer politiker och myndigheter lägger sig i, desto mer utför går det

Rinnes I (2016) Omöjligt att nå total rättvisa i betygen

Selghed, B (2006). Betyg i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis

Raabe E & Balsinger C (2011) Är betygen rättvisa?

Skolinspektionen (2019, Lärare gör fel vid betygsättningen

Skolverket 2004c: 2 och 3 Elevenkätunderökning

Skolverket 2009 ”Betygsättning på annat än betygskriterierna”

Skolverket 2010c, Enkätundersökning lärare

Skolverket 2010c Enkätundersökning elever ”Närvaro och uppförande spelar roll”

Skolinspektionen 2010a Undersökning ”Sätter man betyg efter betygskriterierna

Utbildningsutskottet 2011