Kritiken av Skolverket blir allt mera kraftig, upplever jag, där man skjuter in sig på tilltalet av lärare. För min del, har jag, en tid, ansett att Skolverkets alster, i mina ögon, i många fall inte håller måttet, när det gäller pedagogiskt innehåll, som ligger på en akademisk nivå.
Vem skapar dessa alster?
Som lärare med många år i yrket, förfaller för mig, att dessa alster, inte verkar sättas ihop av kompetenta lärare med erfarenhet av undervisning.
Det är lätt att sitta bakom ett skrivbord och ”spåna ihop” alster verkar det av resultaten.
Ibland blir man häpen över den pedagogiska nivån, då den uttalar ren okunskap
ibland och rent ”infantila” påståenden, sk goda råd.
Filippa Mannerheim, gymnasielärare i svenska och historia och Martin Ingvar,
hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet har
i detta inlägg uttalat sin kritik mot Skolverket och den väg Skolverket valt.
Kaspertekniken fungerar inte
Svagheten i Skolverkets agerande är den sk ”kaspertekniken” som man
använder, att från Stockholm ”dra i trådarna” för att försöka öka kvaliteten i
svensk skola genom sin alster. Svagheten i den här hanteringen är att man inte
vet vad som händer ute i skolorna hur hårt man än drar i trådarna, upplever jag. Att producera mängder av material som man inte vet kommer till någon nytta, blir bara slöseri med tid. Man måste mer inrikta sig på regional nivå för att nå någonstans är min erfarenhet från förr. Lokal kännedom överväger alltid effekten av insatta åtgärder.
Den pedagogiska modell som skolmyndigheterna och de pedagogikforskare som anlitats valt att rekommendera i kompetensutvecklingen är Universal design for learning (UDL) – ett ”ramverk” som går ut på att erbjuda eleverna ett ”smörgåsbord” av valmöjligheter i undervisningen.
Men det vetenskapliga underlaget för UDL är högst
begränsat
Data på effekter på inlärning, elevers akademiska förmåga i senare
studier och ekonomiska effekter av UDL lyser med sin frånvaro i de
vetenskapliga databaserna.
De fåtal mätningar av effekter som gjorts, visar blandade och svaga resultat.
Erkända forskare avråder starkt från att implementera UDL på bred front
eftersom evidensen är så svag
Att vi människor ”lär samma sak på helt olika sätt” är
en pedagogisk myt som blivit vederlagd i mängder av studier av erkända
kognitionsforskare världen över. Även detta är skolmyndigheterna medvetna om. I
december förra året fick de stark kritik på sociala medier för att de spridit
”lärstilsmyten” i sitt material; kritik som backades upp bland annat av
pedagogikprofessor Anita Norlund och Magnus Levinsson, docent i pedagogiskt
arbete.
Olika trender
Många med mig påtalar faran av att hoppa på olika ”idétrender i tiden som ska
lösa skolan ”problem”. Jag kan väl konstatera att ingen av dessa har hittills
haft någon större inverkan i skolan i de breda leden, de som ska medverka till
elevernas ”effektiva” lärande.
”Det finns ingen förståelse för vad
färdighetsträning är, eller insikter om språkets och läsningens alla steg –
alltså dem man måste ha för att kunna komma till läsning. Har man exempelvis
inte avkodningen tränad till automatik så hjälper inte mängdträning på
heltexter. Då blir det oöverstigligt och tråkigt, säger han och konstaterar att
han saknar ”gammellärarna”.
(De som hade en strukturell handlingsmodell, som i små steg tog stegen till läsning).
Han säger vidare ”med allvar” i rösten
Han
betonar
att bristerna inom läsundervisningen sannolikt är en av de mest ojämlikhetsskapande
faktorerna i samhället.
”Om
vi inte vänder på den här negativa trenden faller Sverige som välfärdsnation
och någon väg ur utanförskap erbjuds inte alla dem som inte fötts med
silversked i mun. Skolan blir en skattefinansierad ojämlikhetsmaskin”. (David
Ingvar 2022)
Nya faktorer inverkar i det dagliga livet
Till allt som sagts om skolan under flera decennier måste också nu inbegripa
den digitala tekniken som för många blir stressande i det dagliga livet.
Dessutom kan de beslagta avsevärd tid för många människor, läs även skolelever.
Hanson (2019) påpekar: ”att mobiler, surfplattor och sociala medier
är beroendeframkallande eftersom de stimulerar hjärnans belöningssystem. De
fungerar som en magnet för belöningssystemet. Varje gång vi tar upp mobilen för
att uppdatera oss om vad som hänt får hjärnan en liten kick. Det gör i sin tur
att många människor tar upp mobilen ur fickan och exempelvis skrollar igenom
sociala medier mellan femtio och hundra gånger per dag”.
Hindrar mobilerna skolarbetet?
Ett vanligt argument
är att bland annat att mobiler mm, tar bort avsevärd tid från den undervisning
skolan” meddelar” och splittrar elevernas vardag till nackdel för lärandet. Ett fenomen som många forskare behandlar i sin forskning. Men argumentet är inte entydigt utan beror ofta på den omgivande kontexten och förstås på det pedagogiska anslaget i lärandet.
Men stress påverkar hjärnan Stress kan göra att hjärnan fungerar sämre, och två vanliga reaktioner är att koncentrationsförmågan och minnet blir sämre. Du kanske t ex känner att du tappar tråden oftare än vanligt, eller att det blir svårt att komma ihåg saker? Resultatet i skolan kan genom detta bli förödande för eleven. Så tillvida har man påverkan i skolarbetet med många "aktiviteter" igång samtidigt, vilket även eleverna uttrycker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.