Återpublicering
Vi vet alla att det är viktigt med gott anseende och att man tror på en verksamhet, speciellt när det gäller skolan och elevernas vardag. Skolan är ju individens och landets framtid och kan inte "fuskas bort" genom att rycka på, axlarna och konstatera faktum. Undersökningen har nu några år på nacken, men min uppfattning är att Skolverkets bristande anseende kvarstår av olika diskussioner att döma, i media och i skolans korridorer.
”Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra”, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket (2017).
Om undersökningen
Kantar Sifo har på eget initiativ ställt frågor om myndigheternas anseende. Totalt 12 515 personer svarat från ett riksrepresentativt urval från Kantar Sifos slumpmässigt rekryterad onlinepanel (2017). Anseendet som Kantar Sifo mäter bygger på fem frågor som vägs samman till ett indextal.
De fem frågorna i undersökningen rymmer tillitsfrågan
# ”lita på i långa loppet”
# ”personligt intryck”.
Utöver det frågar man också om hur myndigheten väl levererar på sitt uppdrag
– med kvalitet och framgång
– samt om hur man bedömer myndighetens övergripande rykte.
(Frågorna besvarades under perioden 29 maj – 14 juni 2017).
Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, säger vidare
– ”Skolan, precis som sjukvården, polisen och politiken måste erövra den här auktoriteten och visa i kompetens och sakkunskap att man är värd människors förtroende. Man måste också gestalta värden såsom rättvisa och ansvarstagande som gör att människor känner förtroende för det man gör”, säger han och tillägger:
– ”Skolan har inte en självklar auktoritet i dag. Det är inte självklart att medborgare i Sverige har förtroende för skolan, det är någonting man måste erövra. Man måste bygga det här förtroendet – och det gör man via kompetens, sakkunskap, fakta och att man gestaltar värden som rättvisa och ansvarstagande. Det ska Skolverket jobba vidare med för att erövra”.
Skolverkets förklaring
”Det finns såklart många förklaringar på varför vi kommer långt ner på den här listan. En förklaring kan vara att skolan under en längre tid har varit ifrågasatt. Det har riktats mycket kritik mot skolan och man bedömer att skolan inte kan ta det ansvar den ska ta, eller säkra en likvärdig undervisning, och att alla elever får det stöd man har rätt till". Det påverkar Skolverket säger man.
Skolverkets lösning?
”Vi försöker utveckla oss hela tiden. Det vi tror är väldigt viktigt nu är att satsa mer på att bredda vår inspektion och nå ut än mer effektivt i våra skolgranskningar så att det ska kunna bidra till ett lärande och höja skolans resultat. Vi har tidigare haft ett stort fokus på regelefterlevnad”
Man kan ju fråga sig om mera inspektion och övervakning är lösningen i en pedagogisk verksamhet, som ska leda till ökad kvalitet och medbestämmande. Jag tror inte detta efter en lång gärning i grundskolan. Jag kan nog inte säga att något projekt initierat av Skolverket fått någon avgörande effekt på de skolor, där jag arbetat. Visst har delar säkert fått fäste i klassrummen, men inte på ett övergripande sätt som jag upplevt på hela skolor. Dilemmat är förstås att ”fjärrstyrning” inte fungerar.
Skolverkets lägesbedömning 2020 (ISRN: SKOLV-R-2020:1-SE)
Förslag för att utveckla svensk skola (utdrag)
På nationell nivå har det långsiktiga arbetet med att utveckla svensk skola på olika sätt fortsatt under våren. Skolverket har tillsammans med Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet arbetat fram förslag utifrån uppdraget om nationella målsättningar, delmål och indikatorer för uppföljning och analys av skolhuvudmännens verksamhet, avgörande framgångsfaktorer för skolutveckling samt innehållet i en framtida dialog mellan stat och huvudmän.
Att Skolverket har tillgång till relevant och korrekt information och uppgifter om förskolor, skolor och huvudmän är en förutsättning för att man ska kunna följa upp och utvärdera utvecklingen i skolväsendet. Den möjliggör att genomföra nationella och internationella studier, liksom att sammanställa lägesbedömningar som denna, säger man.
Genomslagskraften på åtgärder?
Kan det vara så att det låga förtroendet nästlar sig in i skolan bland skolledare och lärare och gör att man inte tror på de lösningar som kommer från Skolverket, men även från de analyser som Skolinspektionen gör vid ”efterredovisningar”? Är detta en delförklaring till att projekt och anvisningar kanske ibland förbises i den dagliga skolverksamheten?
Att många föräldrar ser att förutsättningarna för deras barn kan brista, vilket inte späder på förtroendet. Detta kan vi alla läsa i media. Om inte skolpersonalen tror på "fjärrstyrningen av skolan", så blir Skolverket en "papperstiger" som många kommer att rycka, på axlarna åt, tror jag. Är det kanske inte dags att omarbeta styrningsmodellen av skolan nationellt nu?
Min absoluta uppfattning är att styrningen i dagsläget inte fungerar fullt ut, låt vara att stiftade lagar är tvingande, men hur gör man med resten? Hur förankrar man alla dokument och filmer, så att en utveckling sker i skolan? Man kan ju inte bara erbjuda dem utan att man vet hur de ska hamna i de olika klassrummen i Sverige. Att tro att rektorer har koll på allt detta pedagogiska, mitt i administrationen är nog att begära för mycket. Allt måste ju vara verklighetsförankrat för att fungera.
Kantar Sifo 2017
Skolverkets lägesbedömning 2020 (ISRN: SKOLV-R-2020:1-SE)
Skolvärden 2017
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.