söndag 22 november 2009

Mobbningens ansikte

Det här inlägget handlar om mobbning igen. Ett ämne som man inte kan skriva för mycket om. Mobbningen har många ansikten från rått våld till små uttalade gliringar och blickar. För vuxna som finns i skolan är nog “jäktet”, den faktor som  “skymmer” mycket av det som sker i skolan, korta raster snabba förflyttningar minskar möjligheterna att upptäcka mobbning.

Anonymiteten är en annan faktor som bidrar till att mobbing uppstår. En mobbare vill inte bli upptäckt av vuxenvärlden när han/hon utför sitt “värv”. Att den mobbade blir förminskad ligger i sakens natur, då man helst vill göra sig osynlig för att inte dra på sig blickarna från mobbarna.

En faktor till är mobbningsoffrets förnekande, att mobbning förkommer och att han/hon är utsatt för den. Om man som lärare godtar detta så kommer mobbningen att fortgå och kanske eskalera. Den mekanism som får offret att säga så är risken för att bli ännu mera utsatt.

mobbning2 I alla grupper uppstår en inofficiell maktstruktur, där normer och uppträdande starkt styrs av denna. Strukturen kan se mycket olika ut, man får inte svara rätt på frågor utan ledarens godkännande, man får inte stå på en plats i kön eller sitta vid ett speciellt bord i matsalen. Bra att veta är att ledaren ofta inte är “viktig i annat än sina egna ögon”. Utan sina medlöpare, de som ofta utför mobbningen, är denne  inte stark. Medlöparna vill ha ledarens gunst och kan gå mycket långt för att få den. Detta att flera personer är inblandade gör det svårare för vuxna att upptäcka mobbningen, då man ofta tror att allt ska synas tydligt och utföras av en person.

Jag vill gärna slå ett slag för boken Du är så jävla ful – en bok om barns utsatthet i skolan. På Barn och elevombudets webbsida kan man läsa följande:

“Tiotusentals elever går till skolan rädda för att bli mobbade, slagna, hotade och utfrysta. Omkring 500 barn och elever anmäler varje år till BEO och Skolinspektionen att de blivit kränkta i skolan och att skolan inte gjort tillräckligt för att få stopp på kränkningarna. I boken Du är så jävla ful – en bok om barns utsatthet i skolan får du ta del av några av de utsatta barnens berättelser. Berättelser som vi måste ta på allvar om vi ska lyckas stoppa mobbningen.”
 
På webbsidan kan du också läsa mer om vad lagen säger och vad BEO har gjort i de olika fallen. Boken är i högsta grad tankeväckande, men den ger också en otäck bild om människans mörka sidor. Min rekommendation – läs den.

Läs mera  Barn och elevombudet
Läs också Många vuxna blundar för mobbningen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.