Tydliga mål viktigt för skolan – men vilka mål?

När jag hör den förste delen av rubriken blir jag lite bekymrad. Än mer blir jag det när jag hör vår skolminister säga. “Jag är så urbota trött på alla undersökningar som mäter allt annat än resultat. Det undersökning som SKL nu har gjort är det som är intressant”, sa Jan Björklund på en konferens. Det han syftar på är undersökningen som visar att resultat och pengar inte alltid hör ihop.

Jag blir lite bekymrad när man använder kunskapsbegreppet lite “vårdslöst”. Kunskap är centralt när man diskuterar skolan. För de flesta är kunskap detsamma som statiska fakta som man lärt in och kan upprepa det jag kalla “Jeopardyfakta . I huvudsak är det övervägande mätbara saker man är ute efter i alla internationella undersökningar.

“Fantasi är viktiger än kunskap”, (Albert Einstein)
Ska vi titta lite djupare under detta, så menar jag, att Sverige och våra skolelever behöver helt andra kvaliteter. Vi är, och troligen kommer att vara, ett land som levererar know-how främst och inte prylar. I ett samhälle som vårt måste vi ha individer som kan tänka utanför de vanliga ramarna. Vi måste då träna våra skolelever i helt andra saker en att upprepa mätbara fakta.

Vi måste ha datorkunniga elever som kan kombinera olika ämnesområden och begrepp till ny kunskap. Vi kan inte slå oss till ro och tro att vi automatiskt är bäst i världen. I undersökningar visar man ofta hur många procent som kan Nigerias huvudstad eller hur många som kan svaret på en andragradsekvation. Det är visserligen bra att kunna, men vi får inte se detta som det slutgiltiga målet.

Vårt mått på kunskap måste bli annorlunda. Vi måste också börja bedöma framgångsrika processer, nytänkande, kombinationsförmåga allt i syfte att få skolelever rustade för den framtid vi just lever i. Framtiden är nu sa en gång en forskare i ett Nobelsammanhang. Om vi ska ta detta som ett faktum, då är goda råd dyra. Ett av systemfelen, anser jag, är skolpolitiker som fastnat i sina egna “skolrötter”. Vad vi behöver nu är den skolforskning som bedrivits, men som sällan efterfrågats, i den mätbara resultatens tid. Det är hög tid att använda all skolforskning som gjorts. Den tid som nu rått några år har i de flesta fall skickligt undvikit alla typer av nytänkande. Vi behöver tydliga mål, men inte mera av de traditionella. Vi behöver mål som leder vårt land till en farmtid. Det är mycket lätt att hamna i bakvatten om man bara upprepar “gamla” fakta i en värld som rör sig allt snabbare. Vi får inte låta detta bli eftermälet av skolan på 2000-talet när vi bara tillverkar konservöppnare och potatisskalare i vår industri igen.