Tänka nytt i skolan – måste man det?

Det skrivs mycket om skolans behov av förändring. SKL (Sveriges kommuner och landsting), försöker ha en offensiv hållning i frågan. I deras fall blir det ibland lite tudelat, då man å en sidan uttalar sig för förnyelse, men i andra frågor konserverar det som nu finns, genom att tala i generella termer.

“Utvecklingen i skolan är både positiv och negativ. Kunskapsresultaten utvecklas inte i önskvärd takt, samtidigt som det sker en positiv utveckling av elevers trivsel, trygghet och demokratikunskaper”. Det visar SKL:s rapport Aktuellt om skola och förskola 2010.

“Elevens behov, ökad kvalitet och förbättrade resultat måste komma i första rummet. Politiker, skolchefer, rektorer och skolans medarbetare behöver tänka nytt och ständigt ompröva prioriteringar, organisation och attityder”, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.
”Skolan behöver bli bättre på att organisera undervisningen så att alla barn oavsett förutsättningar når målen”, säger han vidare.

Var finns framtiden? – vart ska vi leta?

Har man sagt A så måste man säga B. Vad menar man när man säger att man måste organisera undervisningen för alla? I grunden är detta ingen organisationsfråga utan en pedagogisk fråga. Alla pedagogiska frågor faller förstås främst på pedagogerna. och rektorerna.

Att då inte definiera vad som menas med god utbildning för alla blir då bara en halvmesyr. Modern skolforskning och medicinsk hjärnforskning har visat vägen för en modern skola och moderna metoder för undervisning. Man måste kunna uttrycka vad resultatet av skolan ska vara., innan man stakar ut riktningen. Här måste man ta bladet från munnen.

Det blir då för mig en gåta varför alla pedagoger inte “föreskrivs” att använda moderna metoder och pedagogiska insikter för en bättre skola. Detta måste i högsta grad handla om yrkesstolthet och yrkesprofession att ligga i framkant för framtiden krav. Men håller man tillgodo med det “gamla”, så blir det inte mycket till utveckling för elevernas bästa. Allt fler elever ser att samhället och skolan inre liv är två skilda saker. Fler får svårigheter med att anpassa sig till skolan.  Många skolors väggar är bokstavligen “impregnerade”  av ålderdomligt hanterande av utbildning, menar jag.

Skolan som institution kanske har tiden för sig, men förstås inte eleverna som bara har några år i grundskolan. Eleverna är förlorarna eftersom de inte har tid att vänta på “bättre tider”. En dålig skola får till resultat att många elever inte har redskapen ens för vårt nuvarande samhälle. Lärarna skall vara spjutspetsen mot framtiden , men problemet är, att alla tyvärr inte inser detta, enligt mitt sätt att se.