"Skolan struntar i hur barns hjärnor fungerar"

Den här rubriken är hämtad från DN 20 dec 2011, där hjärnforskaren Professor Martin Ingvar uppmärksammar hur hjärnan hos eleverna fungerar. Hen dömer ut svensk skolpolitik: “Våra flummiga modeller för inlärning saknar helt grund i vad vi i dag vet om hjärnan”. “Unga lockas dessutom att välja bort språkundervisningen vid den tid i livet när hjärnan är som bäst lämpad att ta till sig främmande språk”.

Pedagogiken
Jag har i ett antal inlägg behandlat pedagogik och lärande. Som erfaren pedagog har jag genom åren sett att ett flertal pedagogiska metoder inte fungerar i praktiken. Nu har jag fått “vatten på min kvarn igen”.
“En av de viktigaste felgreppen som nu haft lång tid på sig att utvecklas är idén om att pedagogiken inte har att göra med hur barns hjärnor fungerar”.  (Martin Ingvar DN 2011)

Hela den pedagogiska delen i lärarutbildningen och den som oftast bedrivs i svensk skola är bristfällig, menar jag. Det har flera skolforskare konstaterat. Nu ställer sig “också” Martin Ingvar  i samma led och kritiserar svensk skola på fysiologisk grund.

“Trots att skolans styrdokument genomsyras av ytligt sett kloka ord kan de inte ses som annat än floskler när flummiga modeller för inlärning används som helt saknar grund i vad vi i dag vet om hjärnan”. (Martin Ingvar 2011)

Han menar att läraren i gemen använder mindre effektiva metoder för elevernas lärande, där många bara används i “brist på annat”. Troligtvis har man inte följt med skolforskningen och inte heller forskningen om hjärnan. Man har då förstås missat att arbeta med detta på studiedagar och annan fortbildning. Kanske för att det varit jobbigt att omvärdera mycket av det man gjort tidigare.

Martin Ingvar talar också om betygen
”Det är i själva verket lärarens insatser man kan mäta med betygen. Då kan man få kvitto på att utvecklingsarbetet i skolan har en kvantitativ ansats så att man kan avläsa förbättringar allteftersom. Man kan också se om man når målet att alla läser redan efter första klass. Internationella siffror ligger på 5 procent eftersläntrare medan i svenska skolan är den andelen ofta tre gånger så hög”.

Ett känt faktum som beror på hur lärarutbildningarna varit utformade ger detta resultat, har många konstaterat. I dag finns det tjänstgörande lärare för de minsta barnen som saknar utbildning  i hur barn lär sig att läsa. Läsfärdigheten sjunker år från år i skolan och vi har ännu inte sett botten, tror jag

Om man ser tillbaka på de tidiga moderna pedagogerna som Piaget, Vygotskij, så hade de ett mera öppet “sinnelag” till pedagogiska principer än den praxis som utvecklats i svenska skolor. Dewey och Freinet betonade det praktiska handlandet i läroprocessen som kontrast till den övervägande teoretiska förmedlingsskola vi har nu.

Martin Ingvar slår fast att vi i stor utsträckning, i vår rationella värld glömt bort skolans uppdrag. Skolan är först och främst till för eleverna på elevernas villkor. Då är det också viktigt att ta hänsyn till elevernas möjligheter och fysiologiska status i lärandet. Det är annars lätt att “barnpassningsalternativet” blir det viktigaste resultatet och inte det optimala lärandet. Om detta omvittnar det skolresultat som vi ser, så är vi inne på destruktiva vägar. Då hjälper det inte att utbilda lärarna, i “mera av samma sort”. Det hjälper alltså inte att lärare skaffar sig mera detaljkunskaper på ämnesnivå, när bristerna ligger i didaktik, psykologisk -  och pedagogisk insikt.