Statlig skola eller….?

Debatten om  statlig eller kommunal skola går vidare och debatteras med jämna mellanrum. Oftast med ett “svart och vitt-resonemang”

“Misslyckad reform. Kommunaliseringen 1991 gjorde att skolan under kort tid utvecklades till en av de mest decentraliserade i Europa. Tyvärr nåddes inte de uppsatta målen. Utvecklingen under 00-talet visar att det är svårt att upprätthålla likvärdigheten med kommunalt huvudmannaskap. Själva motivet för kommunala huvudmän är lokal variation och skillnader i utförande. Jag menar därför att grundskolan ska vara statlig. Vi bör aldrig acceptera att elevernas bakgrund och bostadsort avgör hur väl de lyckas”, skriver Per Thullberg, professor i historia, f d rektor vid Södertörns högskola och generaldirektör vid Skolverket 2003-2010

Per Thullberg beror en viktig del i sin artikel om den svenska skolan. Att det är betydligt svårare för kommuner att ha en likvärdig skola av naturliga skäl. I kommunerna finns politiker som har till uppgift att se till den egna kommunens väl och ve. De har egentligen inte möjlighet att jämföra sig med andra kommuner för att skolan ska bli likvärdig.

En statlig skola, där likartade bestämmelser råder är förstås lättare att hantera, om staten hanterar hela processen. Enda möjligheten att få en likvärdig skola i teorin är att bekosta den med statliga pengar. Då har vi nått en viktig faktor, att materiellt garantera likvärdighet.

Att bara skjuta in sig på om skolan ska förbli kommunal eller om den ska vara statlig är att se allt lite för snävt enligt mina ögon. Problemet är mycket större än så, brist på nya lärare, tveksam lärarutbildning under en följd av år, lärarnas yrke liknas alltmer vid kontoristens, tveksam vetenskaplig förankring mm.

“Vi har genom de senaste årens reformer fått en allt hårdare reglering. Det gäller nationella prov, kursplaner, betygsystem, lärarbehörighet med mera. Kommunernas frihet och lärarnas – de professionellas – rörelseutrymme har kraftigt beskurits. Trots detta sägs vi ha ett decentraliserat, målstyrt system till skillnad från det gamla regelstyrda”. säger Per Thullberg vidare

Nationella prov, kursplaner, betygsystem, lärarbehörighet med mera, är den teoretiska överbyggnaden.  Man kan i all oändlighet inte ändra på skolan genom olika teoretiska skrifter. Till slut blir det som sagan "om kejsarens nya kläder”, dvs  två parallella världar, en där sagan råder och en där verkligheten råder.  Alla ändringar på papperet ändrar inte skolan  i ett nafs tyvärr. Om vi inte ser de verkliga problemen och är beredda att debattera dem så når vi ingenstans.

Svensk skola är beroende av väl utbildade lärare som är topp- studenter med djup kunskap om didaktik och pedagogisk färdighet. Detta faktum har vi inte på alla skolor i Sverige, därtill kommer ett antal obehöriga personer som ska upprätthålla läraren profession. Vi behöver skolledare som tar ansvaret att driva den pedagogiska utvecklingen på skolorna. Allt är tyvärr inte svart och vitt.

Läs gärna hela Per Thullbergs initierande artikel. Här