Grundskolans dåliga kvalitet äventyrar svensk ekonomi

Rubriken antyder mångas oro för Sverig3es konkurrenskraft framgent. Forskare, företrädare före näringsliv och exportindustri är mycket oroade. Artikeln med ovanstående rubrik är mycket tänkvärd och läsvärd.

“Larmrapporterna om det svenska utbildningsväsendet har duggat tätt en längre tid. Och krissymtomen är tydliga: skolresultaten sjunker, intresset för läraryrket viker, eleverna förbereds inte tillräckligt väl för yrkeslivet, avhoppen från gymnasiet är betydande, kvaliteten i högskolan är undermålig och svensk forskning tappar mark”. Tobias Krantz och Johan Olsson 2012

Författarna till artikel visar på att grundskolan med sin viktiga uppgift att just ge grundkunskaper och att den måste ge grundkunskaper till alla.  De menar att här möter eleverna kunskap och kunskapsideal, som ska leda dem vidare i sin skolutbildning. Det blir allt viktigare att alla elever får gedigna grundkunskaperna som de sedan ska använda. Om grundskolan fallerar och lärarna inte kan uppnå de mål som läroplanen föreskriver för eleverna, så blir det minst sagt problematiskt.

“Orsakerna till det svenska utbildningsväsendets kris är många; den högre utbildningen, forskningen och innovationssystemen lider naturligtvis också av egna, specifika strukturproblem. Men många av trådarna löper samman i grundskolan. Det är i grundskolan allt börjar. Det är i grundskolan de mest centrala kunskaperna och färdigheterna ska förmedlas. Och det är i grundskolan synen på kunskap grundläggs” Tobias Krantz och Johan Olsson 2012

Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, konstaterade i ett reportage i Veckans Affärer i november förra året “att Sverige tappar i allt som mäts, relativt och i absoluta tal, och att andra länder hela tiden blir bättre: ”Var femte femtonåring kan inte läsa en dagstidning med behållning”

“Grundskolan behöver reformeras – för både elevernas och samhällets, däribland näringslivets, skull. I dag ger inte grundskolan eleverna den kunskapsgrund som krävs för att de ska stå starka inför kommande studier och yrkesliv. Det ger unga människor mindre möjligheter att ta makten över sin egen framtid. Och svenska företag får inte tillgång till den kompetens som de är i behov av för att möta den intensifierade internationella konkurrensen. Hälften av alla företag anser att det är svårt att rekrytera unga människor med rätt kompetens”.Tobias Krantz och Johan Olsson 2012

Att allmänheten och våra näringslivsföreträdare upptäckt att vi har en grundskola som är “ur tiden” blir en stor varningssignal. Det som bekymrar mig mest är att företrädare för skolan inte hörs högre i denna fråga. Att bara ta skolansvaret som ett “knog” vilket som helst blir, blir då helt klart bekymmersamt.
Lärarens främsta samhällsuppdrag är just att förbereda våra barn och ungdomar för ett framtida yrkesliv och samhällsliv. Om man nu ser att man inte når upp till detta, så måste man reagera. Det duger inte att bara “gå på i ullstrumporna” eller stoppa huvudet i sanden och slå ifrån sig.

“Skolinspektionen menar också att undervisningen på många skolor inte är kopplad till de nationella mål som finns för vad eleverna ska lära sig. Eleverna känner inte heller till målen i tillräckligt hög utsträckning. I en film av dokumentärfilmaren Martin Borgs från våren 2011, som handlar om gymnasiet (”Fy fan vad vi är bra”), visas också på att skillnader i det ledarskap som rektor och lärare utövar påverkar de resultat som olika skolor eller utbildningsinriktningar uppnår. Inte minst rektorernas roll måste förändras från att som i dag alltför ofta betraktas som administrativa chefer till att i stället ses som pedagogiska och professionella ledare”. Tobias Krantz och Johan Olsson 2012

Jag har många gånger skrivit att svensk skola är föråldrad, med pedagogiska metoder från fordomdags. Detta påpekar Skolinspektionen också mycket ofta i sina inspektioner av skolor.

Det som förundrar mig mest är att problemen med svensk skola inte är okända. Trots detta gör man inget radikalt eller kräver att skolan och dess företrädare ska förändra sig och de metoder man använder. Jag misstänker att det “storsvenska” idealet ännu råder “vi är bäst vad än andra tycker”. Ett arv från efterkrigstiden som ännu råder. Tyvärr kan detta ideal tvinga oss tillbaka att tillverka konservöppnare, kapsyler,synålar och andra enklare industriprodukter för de nya kreativa och innovativa marknaderna i världen.

^{Läs hela artikeln Här}