Finns inte IKT–tekniken i undervisningen – då bryter man avsiktligt mot läroplanen

Enligt läroplanen ska grundskoleeleverna lära sig använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Men även om skolorna satsar på IT så används de nya verktygen sällan i undervisningen konstaterar Skolinspektionen.

Att skolorna har datorer och Internet hjälper inte om de inte används i skolarbetet. Kommunerna har ofta gjort satsningar för att det ska finnas datorer i våra skolor. Nu kommer ännu en rapport om att datorerna sällan används av eleverna som verktyg i skolarbetet.

Bild www.google.com

Vem bär då skulden för detta?  Svaret är enkelt ingen annan än lärarna, då det är de som driver undervisningen. Har man möjligheterna och inte använder dem då bär lärarna i gemen skulden. Här finns ingen att gömma sig bakom. Om man är obekväm med datorer så måste man efterfråga fortbildning så man kan hantera datorer och datapedagogik.

Om man inte gör detta så bär man som sagt skulden att inte följa läroplanen, så klart. Detta är hårda ord men de måste sägas för att få en förändring. Vi kan ju inte vänta tills ovilliga lärare går i pension för en förändring. Har vi ett, i allmänhetens ögon, klart samband här – att inte använda IKT i skolan och följa tiden, då kommer inte heller lärarnas löner att följa tiden? Här finns en viktig faktor om kompetens.

De flesta lärare använder datorerna till egen planering, om de används för eleverna så blir det oftast att skriva texter, träna på olika saker med hjälp av träningsprogram och i bästa fall söka efter något. Detta menar jag är inte att utnyttja IKT-tekniken på något djupare sätt. Allt för få lärare medverkar i lärprocessen runt IKT, som om denna inte är skolutbildning och tillhör det övriga lärandet.

Det visar Skolinspektionens granskning av användningen av IT-verktyg i undervisningen i naturorienterande ämnen, idrott och hälsa, svenska och religionskunskap.

• Satsningar på inköp av IT-utrustning har i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla användningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar elevernas kunskapsutveckling och lärande. Ofta har man nöjt sig med att använda IT-utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet.
  .
• Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Många skolor saknar övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen i undervisningen blir därför ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse.
  .
• Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet har inte tillgodosetts.
  ‘
• En del skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i undervisningen därför att de saknar, eller har föråldrad utrustning. Ett annat problem är att de saknar IT-support i det dagliga arbetet.

Bild www.google.com

Rektorer och övriga skolledare är ofta för dåliga på IKT-tekniken själva om man ser till vad skolan skall meddela. Man har som skolledare ofta missat lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IKT-verktygen i det pedagogiska arbetet. Detta har inte prioriterats framför annan fortbildning. Man använder i stället fortbildningstiden till något annat som inte är så brännande eller “farligt” för de som inte “vill eller törs” förkovra sig. Alltför ofta har jag fått höra från lärare “jag har klarat mig utan datorer i alla år, så varför ska jag börja med detta nu?” Eller “det tar så mycket tid från undervisningen!”

Hur länga ska man tolerera att lärare och skolledare i gemen inte verkar förstå att IKT-verktygen är nödvändiga för eleverna. Att datorer ska användas står uttryckligen i läroplanen. Varför bryter så många lärare mot läroplanen i detta avseende? Än värre är att de tillåts göra detta utan att någon reagerar.